Digital Obesitasvård når patienter med olika socioekonomisk bakgrund

Yrkesfördelning i en digital vårdpopulation (PO4.209)

Anna Sommerfeld¹, Kristofer Ringner¹, Elin Skoglund¹, Oliver Willacy¹, Felix Wittström¹, David Buchebner¹, Martin Carlsson^1,2

1. Yazen Health AB, Malmö, Sverige
2. Institutionen för Medicin och Optometri, eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar, Sverige

INLEDNING

Obesitas drabbar i oproportionerligt hög grad personer med lägre socioekonomisk bakgrund. I Sverige uppskattas förekomsten av obesitas vara 70–80 % högre bland vuxna med låga inkomster jämfört med vuxna med höga inkomster. Tillgången till effektiv obesitasbehandling är fortsatt ojämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper, och nya farmakologiska behandlingar är kostsamma och saknar subventionering, vilket innebär att patienterna själva måste stå för hela kostnaden. Detta riskerar att ytterligare förstärka redan existerande skillnader i långsiktiga behandlingsresultat. Även om digitala vårdmodeller kan förbättra tillgången till vård och främja kontinuitet i behandlingen, är de socioekonomiska och yrkesmässiga profilerna hos patienter som behandlas inom digital obesitasvård fortfarande otillräckligt kartlagda.

METODER

Studiepopulationen omfattade 40 254 vuxna med obesitas (medel-BMI vid behandlingsstart 33,4 kg/m², medelålder 49 år, 70 % kvinnor) som fick vård via Yazen Health, en privat svensk vårdgivare med tillstånd att bedriva hälso- och sjukvård och som erbjuder en multidisciplinär digital vårdmodell för personer med obesitas.

Yrkesdata användes som en indikator på socioekonomisk status och klassificerades enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 2012) och huvudgrupperna i ISCO-08. Patienterna kategoriserades i låg-, medel- eller höginkomstgrupper, eftersom individuella inkomstuppgifter inte var tillgängliga. De formella SSYK-baserade klassificeringarna behölls för inkomstgruppering och hälsoekonomiska analyser.

Självrapporterade orsaker till behandlingsavbrott analyserades deskriptivt. Chefer inom hälso- och sjukvården klassificerades som hälso- och sjukvårdspersonal för att återspegla deras vårdutbildning och ämnesspecifika kompetens, medan chefer inom övriga yrkesgrupper klassificerades utifrån sin chefsfunktion.

RESULTAT

Baserat på den yrkesrelaterade socioekonomiska klassificeringen kategoriserades 35% av patienterna som låginkomsttagare, 38% som medelinkomsttagare och 27% som höginkomsttagare. Motsvarande andelar i den svenska befolkningen är cirka 12%, 80% respektive 8%, enligt inkomstbaserad ekonomisk standard från Statistiska centralbyrån (SCB).

Hälso- och sjukvårdspersonal utgjorde den största yrkesgruppen (21,8%), där sjuksköterskor och undersköterskor svarade för 72,5% av denna grupp (15,9% av hela studiepopulationen). Dessa yrken återfinns huvudsakligen i låg- och medelinkomstgrupperna.

Cirka 25% av patienterna avbröt behandlingen, och 12,4% återupptog därefter behandlingen. Ekonomiska skäl var den vanligast rapporterade orsaken till behandlingsavbrott (40,9%). Återupptagande av behandling var vanligast bland höginkomsttagare (61,6%), medan behandlingsavbrott oftare blev permanenta bland patienter i låg- och medelinkomstgrupperna, där endast 8,2% respektive 30,7% återupptog behandlingen.

‍SLUTSATS

Digitala vårdmodeller för obesitas kan nå socioekonomiskt heterogena patientgrupper, inklusive grupper som historiskt haft sämre tillgång till vård, även i vårdsystem där behandlingen helt finansieras av patienterna själva. Samtidigt framträder kostnaden för behandlingen som en avgörande faktor för långsiktig tillgång till obesitasvård, där ekonomiska hinder i oproportionerligt hög grad begränsar behandlingskontinuiteten bland patienter med lägre inkomster.
‍
Digital vård kan nå patienter från hela det socioekonomiska spektrumet.
Ekonomisk tillgänglighet är en avgörande faktor för långsiktig tillgång till behandling.

Resultaten stödjer behovet av:

• Subventionering av obesitasbehandling
• Riktat ekonomiskt stöd
• Jämlikhetsfrämjande hälsopolitiska åtgärder inom obesitasområdet
  ‍

Referenser:

1. SSYK 2012, Statistiska centralbyrån (SCB)
2. ISCO-08, International Labour Organization (ILO)‍

Detta abstract presenterades som en poster vid European Congress on Obesity (ECO 2026) i Istanbul. Kontakt: anna.sommerfeld@yazen.com

Följ Yazen på LinkedIn för de senaste vetenskapliga uppdateringarna och nyheterna inom obesitasområdet.