Viktnedgång: mäns hälsoutmaningar relaterade till övervikt och fetma – samsjuklighet och komplikationer

Viktnedgång: mäns hälsoutmaningar relaterade till övervikt och fetma – samsjuklighet och komplikationer

I dag lever en stor andel vuxna med övervikt eller fetma, vilket gör det till en av de mest utbredda kroniska sjukdomarna i världen. Miljontals män står inför olika fysiska, hormonella och psykologiska utmaningar till följd av överskottsvikt [1]. Att öka kunskapen om dessa utmaningar är en viktig grund för att kunna leva ett längre och friskare liv med bättre livskvalitet. Denna artikel belyser centrala faktorer som bidrar till viktökning hos män, inklusive hormonella obalanser som testosteronbrist, åldrandets inverkan och tillstånd som hypogonadism. Förutom testiklarna bidrar även binjurarna till testosteronproduktionen och spelar en roll för den hormonella hälsan i stort. Texten tar också upp de utmaningar som män möter och hur man kan närma sig viktnedgång på ett sätt som prioriterar hormonell hälsa och allmänt välbefinnande.

Fetma hos män

Utöver siffrorna på vågen är övervikt och fetma kopplat till en rad hälsokomplikationer. Överskottsvikt medför fler hälsoproblem och kan vara mer uttalad hos män på grund av biologiska och hormonella faktorer. Dessutom ökar fetma risken för olika typer av cancer, fettlever, sömnapné, sexuella funktionsstörningar, ledproblem samt smärta i höfter, knän, rygg och fötter – liksom psykisk ohälsa. Andra tillstånd som ofta förekommer tillsammans med fetma inkluderar gallsten, vissa neuropsykiatriska tillstånd, infertilitet och urininkontinens.

Vissa medicinska tillstånd, sjukdomar och läkemedel kan också bidra till viktuppgång eller försvåra hanteringen av fetma genom att påverka behandlingsstrategier och träningsrekommendationer. Utöver detta kan samhälleliga normer göra att män drar sig för att söka hjälp, vilket leder till försenade insatser. För många män är viktkontroll komplext – det handlar inte bara om kost och motion utan också om underliggande hormonella och psykologiska faktorer.

Visceralt fett och riskerna med fetma

Effekterna av fetma sträcker sig långt bortom det som syns på ytan. Hos män leder övervikt ofta till ansamling av visceralt fett – fett som lagras i buken runt de inre organen – vilket medför särskilda hälsorisker. Till skillnad från subkutant fett, som ligger under huden, är visceralt fett och ökad midjeomkrets starkt kopplade till en högre risk för hjärtsjukdom, typ 2-diabetes och andra allvarliga hälsoproblem.

Även en måttlig viktnedgång kan leda till en betydande minskning av visceralt fett, vilket förbättrar hälsan och minskar risken för komplikationer. Ett välstrukturerat viktnedgångsprogram som fokuserar på livsstilsförändringar kan hjälpa män att nå och behålla en hälsosam kroppsvikt, minska risken för kroniska sjukdomar och främja långsiktig hälsa. Att förstå farorna med visceralt fett kan vara en stark drivkraft för att göra positiva förändringar och sätta hälsan i första rummet.

Hormonella faktorer i mäns viktreglering

Hormonbalansen spelar en avgörande roll i hur män reglerar sin kroppsvikt, och de flesta hormoner är på något sätt involverade i metabolism och energibalans. Även om inget enskilt hormon ensamt styr processen, samverkar flera hormoner för att reglera hunger, mättnad, ämnesomsättning och kroppssammansättning.

Bland dessa är hormonet testosteron särskilt viktigt för mäns hälsa. Det produceras främst i testiklarna och bidrar till muskeluppbyggnad, bentäthet och fettfördelning. Friska testosteronnivåer är kopplade till större muskelmassa och lägre nivåer av visceralt fett. Låga testosteronnivåer – som ofta ses hos män med fetma – kan leda till ökad fettinlagring, särskilt runt buken, och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck och typ 2-diabetes. Låga nivåer kan också minska energi, motivation och muskelmassa, vilket indirekt påverkar viktregleringen.

De centrala regulatorerna av vikt och aptit är dock andra hormoner och signaler från hjärnan och tarmen, inklusive leptin, ghrelin, insulin och tarmhormoner som GLP-1 och GIP. Dessa styr hunger och mättnad, och störningar i deras signalering spelar en viktig roll i utvecklingen av fetma.

Att förstå hur testosteron samverkar med detta bredare hormonella nätverk ger en mer komplett bild av mäns viktreglering. Strategier för viktnedgång baserade på regelbunden fysisk aktivitet, balanserad kost och hållbara livsstilsförändringar hjälper till att förbättra hormonbalansen och den allmänna hälsan. I vissa fall kan medicinsk utvärdering och behandling av underliggande hormonella problem vara nödvändig.

Genom att erkänna samspelet mellan flera hormoner kan män ta aktiva steg för att minska kroppsfettet, sänka risken för kroniska sjukdomar och stödja sin långsiktiga hälsa.

Att förstå riskerna med fetma: en omfattande översikt

Att hantera riskerna med fetma handlar om att förstå de många och sammanlänkade hälsoeffekterna som överskottsvikt kan ha på kroppen. Dessa risker är tätt kopplade till varandra och förstärker ofta den totala hälsobelastningen, särskilt hos män. Här utforskar vi de viktigaste hälsoproblemen som är förknippade med fetma och betonar hur överskott av visceralt fett och hormonella obalanser bidrar till ett flertal allvarliga tillstånd:

Kardiovaskulära komplikationer och metaboliskt syndrom hos män

Övervikt och visceralt fett kan försämra kroppens förmåga att reglera blodtryck, blodsocker och blodfetter, vilket leder till en grupp tillstånd som kallas metaboliskt syndrom. Detta syndrom omfattar flera sammankopplade riskfaktorer som ofta uppträder samtidigt och förstärker varandras effekter, bland annat [8–9]:

• Bukfetma
• Högt blodtryck
• Dyslipidemi (höga triglycerider – lågt HDL)
• Insulinresistens

Metaboliskt syndrom ökar risken för hjärt-kärlsjukdom avsevärt – den ledande dödsorsaken globalt [8–10]. Män tenderar att utveckla dessa tillstånd tidigare och mer aggressivt, vilket ofta leder till högre sjuklighet [10].

Fettlever – metabolt relaterad fettlever (MASLD)

Även om alkohol länge har varit en välkänd orsak till allvarlig leversjukdom, har fetmarelaterad fettlever eller hepatisk steatos (numera kallad MASLD – Metabolic Dysfunction-Associated Steatotic Liver Disease) blivit allt vanligare, särskilt bland män.

MASLD, tidigare känt som NAFLD (Non-Alcoholic Fatty Liver Disease), är starkt kopplat till metaboliskt syndrom, särskilt insulinresistens, vilket leder till ökad fettnedbrytning i fettvävnaden och inlagring av fett i levern.

Om tillståndet inte hanteras kan det leda till allvarliga följder, såsom en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och leversjukdomar [13].

Sarkopen fetma – en dold risk hos äldre män

Hos åldrande män utgör kombinationen av visceral fettansamling och muskelförlust, kallad sarkopen fetma, en dold hälsorisk. Denna kombination leder till:

• Skörhet och nedsatt fysisk funktion
• Ökad risk för fall och frakturer
• Insulinresistens
• Förhöjd dödlighet [24]

Sarkopen fetma illustrerar den komplexa kopplingen mellan kroppssammansättning, hormonella förändringar och åldrande. Att bibehålla muskelmassa genom regelbunden styrketräning och näringsrik kost är därför avgörande för att minska dessa risker och bevara hälsan på äldre dagar.

‍Fetma och cancerrisk

‍Fetma är inte bara en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och diabetes, utan är även kopplad till en ökad risk för flera cancersjukdomar – bland annat tjocktarms-, lever-, prostata-, njur-, gallblåse- och bukspottkörtelcancer. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att omkring 40 % av alla cancerfall skulle kunna förebyggas genom hälsosammare livsstilsval, såsom bättre kost, ökad fysisk aktivitet, rökstopp och minskad UV-exponering.
Kronisk låggradig inflammation, förändrad insulinsignalering samt hormonella obalanser – däribland lägre testosteron och högre östrogennivåer – är faktorer som kan bidra till cancerutveckling. Att bibehålla en hälsosam vikt kan därför avsevärt minska dessa risker och främja långsiktig hälsa [13].

Sömnproblem och nedsatt energinivå

‍Sömnapné, som kännetecknas av korta andningsuppehåll under sömn, stör vilan och aktiverar det sympatiska nervsystemet. Det leder till ökad puls, blodtryck och adrenalinpåslag, samtidigt som syrenivåerna sjunker. Dessa störningar kan orsaka trötthet dagtid, förvärra högt blodtryck och öka risken för stroke.

Hormonella faktorer – lågt testosteron (hypogonadism)

‍Testosteron spelar en central roll för muskeluppbyggnad, fettfördelning och ämnesomsättning [15]. Många män med övervikt eller fetma har låga testosteronnivåer, vilket kan leda till minskad sexlust, erektionsproblem, infertilitet, minskad muskelmassa, benskörhet och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (bukfetma, typ 2-diabetes och högt blodtryck).
Denna hormonella obalans orsakas av ökad aktivitet av enzymet aromatas i fettväven, som omvandlar testosteron till östrogen. Det leder till högre östrogennivåer och i vissa fall utveckling av bröstvävnad (gynekomasti). Lågt testosteron kan även påverka humör, kognitiv funktion och psykiskt välbefinnande.

För män med testosteronbrist kan hormonbehandling (TRT) i kombination med livsstilsförändringar vara till hjälp. På Yazen erbjuder vi individuellt anpassade behandlingsplaner, inklusive ADAM-testet, för att identifiera hormonbrister och återställa balansen på ett effektivt sätt.

Psykologiska och sociala faktorer

‍Fetma är nära kopplat till psykisk ohälsa, inklusive ångest, depression och skamkänslor. Samhälleliga ideal kring maskulinitet och kropp kan göra att män drar sig för att söka hjälp, vilket förvärrar problemet.
Dessutom kan ohälsosamma vanor som hög alkoholkonsumtion, ätstörningar (till exempel hetsätningsstörning, BED), neuropsykiatriska diagnoser (NPF) och vissa läkemedel som antidepressiva bidra till viktproblematik.
Att behandla fetma kräver därför ett helhetsperspektiv med fokus på psykiskt välmående, socialt stöd och att minska stigmat kring övervikt.

Smärta och matsmältningsproblem

‍Övervikt belastar lederna – särskilt knän och höfter – vilket kan leda till smärta och inflammation. Viktminskning kan minska belastningen och lindra symtom vid artros. Fetma ökar också risken för mag-tarmproblem som halsbränna och gallsten, vilket kan motverkas genom kostförändringar (till exempel att minska intaget av fettrik mat) och hälsosamma livsstilsvanor.

D-vitaminbrist

‍Låga nivåer av D-vitamin är vanliga hos personer med fetma, delvis eftersom vitaminet – som är fettlösligt – lagras i fettväven, och delvis på grund av mindre tid utomhus och nedsatt leverfunktion.
Tillräckligt med D-vitamin är viktigt för skelettets hälsa, immunförsvaret och det psykiska välbefinnandet.

Denna helhetssyn understryker vikten av en omfattande utvärdering och individuellt anpassade behandlingsstrategier för att effektivt hantera fetma och dess hälsorisker hos män.

Utöver BMI: fler verktyg för att bedöma fetma

‍Även om Body Mass Index (BMI) är ett vanligt verktyg för att bedöma viktstatus ger det inte alltid en fullständig bild av en persons hälsorisker. För män, särskilt de med hög muskelmassa, kan BMI ibland vara missvisande. Eftersom BMI inte skiljer mellan muskel- och fettmassa kan vältränade män klassificeras som överviktiga, medan män med låg muskelmassa men hög mängd visceralt fett kan ha ett normalt BMI – trots ökad hälsorisk.

Experter rekommenderar därför numera att komplettera BMI med midjeomfång, midja–höft-kvot och kroppsfettsprocent [3] för att bättre bedöma riskerna kopplade till övervikt. Dessa verktyg hjälper till att identifiera personer som kan ha en förhöjd risk för hälsoproblem även om deras BMI ligger inom det ”normala” intervallet. Genom att använda en kombination av mätmetoder kan vårdpersonal utveckla mer individualiserade strategier för viktminskning som tar hänsyn till varje persons unika behov.

Detta helhetsperspektiv främjar inte bara en sund livsstil utan bidrar också till ett bättre allmänt välbefinnande genom att fokusera på mer än bara siffran på vågen.

Små förändringar, stor effekt

‍Ofta räcker en viktminskning på 5 % för att minska hälsoriskerna vid fetma, och vid en viktminskning på 10–15 % blir riskminskningen betydande. Att arbeta för att gå ned i vikt kan avsevärt minska hälsorisker och förbättra livskvaliteten.

Till exempel kan en man som väger 100 kg och går ner 5 % av sin kroppsvikt (5 kg) uppleva förbättringar i blodtryck, kolesterol och blodsockernivåer. Det är alltså inte nödvändigt att nå en ”normalvikt” för att minska belastningen på kroppen och risken för komplikationer.

Vid metaboliskt syndrom är de olika riskfaktorerna nära sammankopplade. I stället för att behandla högt blodtryck, förhöjda kolesterolnivåer och högt blodsocker separat, är det ofta mer effektivt att angripa grundorsaken. Att gå ner i vikt, äta bättre och röra sig mer påverkar flera riskfaktorer samtidigt.

För att bygga en bättre hälsa krävs ett helhetsperspektiv som kombinerar medicinsk behandling, livsstilsförändringar och psykologiskt stöd.

Hantering och strategier för viktminskning hos män – ett mångsidigt tillvägagångssätt

Effektiv viktkontroll hos män kräver en helhetsstrategi som kombinerar livsstilsförändringar, medicinska insatser och individuellt anpassat stöd. Att involvera familjen i viktkontroll och hälsosamma matvanor kan ge nödvändigt stöd och bidra till att förstärka positiva förändringar.

• Styrketräning och fysisk aktivitet: Regelbunden styrketräning hjälper till att bevara muskelmassa, förbättra ämnesomsättningen och motverka åldersrelaterad nedgång i styrka [21]. Män har särskilt stor nytta av strukturerade styrkeprogram eftersom de motverkar sarkopenisk fetma – en dold risk som innebär förlust av muskelmassa i kombination med ökad fettmassa hos äldre män.Både styrketräning och konditionsträning ökar den metaboliska hastigheten, vilket bidrar till viktminskning genom att öka energiförbrukningen.
• Kost och näring: En balanserad kost rik på naturliga livsmedel, fibrer och magra proteinkällor hjälper till att kontrollera vikten och minska fettinlagring [22]. Män möter ofta särskilda utmaningar som hög konsumtion av snabbmat och alkohol, vilket bidrar till ett överskott av kalorier. Olika kostupplägg – till exempel lågfettkost, proteinrik kost eller fiberrik kost – har visat effekt på viktkontroll, men har olika fördelar och överväganden. Att ersätta livsmedel med högt fettinnehåll med alternativ som lättmjölk, naturell yoghurt med låg fetthalt och ugnsbakade snacks kan underlätta både viktminskning och bibehållen vikt. Hållbara metoder som portionskontroll (t.ex. med Mealsizer®), hälsosamma tillagningsmetoder och kostutbildning är centrala. Näringsrådgivning kan främja beteendeförändringar som stödjer långsiktig viktkontroll genom att adressera emotionella och psykologiska faktorer bakom ätbeteende.
  Medvetenhet om vad och hur mycket man äter är avgörande för att hålla koll på kaloriintaget. Att övervaka det totala energiintaget är en nyckel för att uppnå och behålla viktminskning. Långsiktig framgång kräver uthållighet och att hälsosamma matvanor följs över tid.‍
• Livsstilsförändringar: Tillräcklig sömn, stresshantering och regelbunden fysisk aktivitet är avgörande för att bibehålla en stabil vikt och hormonbalans [23]. Att bygga rutiner som är praktiska och hållbara är särskilt viktigt för män, som ofta är mindre benägna än kvinnor att söka strukturerat stöd. Att skapa hälsosamma sätt att hantera vikten, som näringsrik matlagning och stödjande miljöer, ökar chanserna till långsiktig framgång.‍
• Medicinska behandlingar och GLP-1-agonister: Moderna läkemedel mot fetma, såsom GLP-1-receptoragonister (t.ex. semaglutid, tirzepatid), har revolutionerat behandlingen av fetma genom att öka mättnadskänslan, minska aptiten och förbättra blodsockerkontrollen [25].Forskning visar på könsspecifika skillnader: män tenderar att uppnå större minskning av visceralt fett och förbättrade kardiometabola riskfaktorer, medan kvinnor ofta uppnår större total viktminskning [26,27]. Att beakta dessa skillnader är viktigt när behandlingsplaner utformas.
• Kirurgiska alternativ: För män med svår fetma som inte uppnått tillräcklig viktminskning genom kost, fysisk aktivitet eller andra metoder kan bariatrisk kirurgi vara ett alternativ.
  Ingrepp som gastric bypass eller sleeve-gastrektomi fungerar genom att minska magsäckens storlek eller ändra matsmältningssystemet, vilket begränsar födointaget och näringsupptaget. Även om kirurgi kan vara ett effektivt verktyg för betydande och långsiktig viktminskning, är det ingen snabb lösning. Operationerna genomförs endast efter noggrann medicinsk bedömning och kräver uppföljning samt långsiktiga livsstilsförändringar.
  Kirurgi är vanligtvis reserverad för dem som prövat andra alternativ utan resultat och utförs alltid under vägledning av erfarna vårdprofessionella.

Mäns utmaningar med fetma

Det är viktigt att diskutera dina alternativ med en vårdprofessionell. Hållbara resultat beror inte enbart på medicinsk behandling, utan också på stödstrukturer — rådgivning, stödgrupper och samhällsbaserade resurser — som bidrar till en helhetsbehandling där man får hjälp att bibehålla hälsosamma vanor och behålla viktnedgången. Att fatta välgrundade beslut i samråd med ditt vårdteam ger de bästa förutsättningarna för din hälsa och ditt välbefinnande.

Yazen har en helhetssyn på fysisk och psykisk hälsa, livsstil och riskfaktorer. Det finns ingen universell lösning som passar alla. Genom att bemöta individens specifika utmaningar kring övervikt och viktnedgång med respektfull behandling och personcentrerad vård, stöttar vi dig på vägen mot bättre hälsa.

Avslutning: En helhetssyn på mäns hälsa

I en värld som ofta fokuserar på generella lösningar är det avgörande att förstå att vägen från fetma till välmående är komplex och unik — den kräver ett specialiserat tillvägagångssätt. Behandling av övervikt hos män måste inkludera både fysisk och psykisk vård. Hormonella förändringar, kroppsuppfattning och individuella mål behöver vägas in vid både viktnedgång och allmän hälsa.

Även en måttlig viktnedgång kan ge betydande förbättringar i hjärt–kärlhälsa, sänka blodtrycket och påverka andra riskfaktorer positivt. Överskott av kroppsfett kan orsaka allvarliga organskador och livshotande komplikationer, och risken är ofta större hos män, som dessutom tenderar att utveckla komplikationer tidigare än kvinnor. Detta understryker behovet av könsspecifika behandlingsstrategier vid fetma [2].

Tidigt upptäckt, snabb insats och förebyggande åtgärder är avgörande för effektiv behandling och bättre hälsoutfall hos män. Det är viktigt att betrakta fetma som ett kroniskt medicinskt tillstånd som kräver specialiserad vård – inte som ett personligt misslyckande.

På Yazen förstår vi dessa komplexiteter och anpassar vårt tillvägagångssätt för att omfatta alla aspekter, med personligt stöd som tar hänsyn till just dina behov och förutsättningar. Att hantera viktutmaningar kräver ofta en kombination av livsstilsförändringar, medicinska insatser och psykologiskt stöd — samt förståelse för hur dessa faktorer samverkar. Det handlar om ett åtagande att återta sin hälsa och förbättra livskvaliteten.

Effektiv viktkontroll kan kraftigt minska risken för allvarliga hälsotillstånd såsom hjärt–kärlsjukdom och diabetes.

Ansvarsfriskrivning: Denna artikel är endast avsedd för informationsändamål och utgör inte medicinsk rådgivning. Rådfråga alltid en vårdprofessionell för individuella rekommendationer.

Disclaimer: Den här artikeln har översatts med hjälp av AI. Den ursprungliga engelska versionen är den officiella referensen. Vid eventuella avvikelser gäller den engelska versionen

Referenser:

1. Ide et al. 2023. The impact of testosterone in men's health. Endocr J.; 70(7):655–662. https://doi.org/10.1507/endocrj.EJ23-0175
2. Batra et al. 2012. The Role of Visceral Fat.  Digestive Diseases 30.1 (2012): 70-74. https://doi.org/10.1159/000335722 
3. Weber et al. 2019. Fat mass and obesity-related health risks: predicting type 2 diabetes in men. Diabetes Care;42(3):529–536. https://doi.org/10.2337/dc18-1236 
4. Sandovici et al. 2025. Epigenetic Changes Associated With Obesity-related Metabolic Comorbidities. Journal of Endocrine Society, 9(9), 1. https://doi.org/10.1210/jendso/bvaf129 
5. Nguyen et al. 2021. Association of body mass index, waist circumference, and body fat with metabolic syndrome in men. Diabetes Metab Syndr Obes.;14:1453–1463. https://doi.org/10.2147/DMSO.S307193 
6. Okobi et al. 2024. Impact of Weight Loss on Testosterone Levels: A Review of BMI and Testosterone. Cureus. 21;16(12):e76139. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11745839/
7. Salas-Huetos et al. 2019. Diet and sperm quality: Nutrients, foods and dietary patterns. Reprod Biol.; 19(3):219–224. https://doi.org/10.1016/j.repbio.2019.07.005
8. Boeri et al. 2019. Heavy cigarette smoking and alcohol consumption are associated with impaired sperm parameters in primary infertile men. Asian J Androl.; 21(5):478–485. https://doi.org/10.4103/aja.aja_9_19
9. Kimblad et al. 2022. Decreased sperm counts in Swedish users of oral tobacco. Andrology.; 10(6):1181–1188. https://doi.org/10.1111/andr.13265
10. Okobi et al. 2024. Impact of Weight Loss on Testosterone Levels: A Review of BMI and Testosterone. Cureus. 21;16(12):e76139. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11745839/
11. Saad et al. 2016. Effects of long-term treatment with testosterone on weight and waist size in 411 hypogonadal men with obesity classes I–III: observational data from two registry studies. Int J Obes (Lond).; 40(1):162–170. https://doi.org/10.1038/ijo.2015.139
12. Häkkinen et al. 2001. Selective muscle hypertrophy, changes in EMG and force, and serum hormones during strength training in older women and men. J Appl Physiol.; 91(2):569–580. https://doi.org/10.1152/jappl.2001.91.2.569
13. Smith  et al. 2016. High protein vs high carbohydrate breakfast and its effect on postprandial glycemia in overweight men. Nutr J.; 15:53. https://doi.org/10.1186/s12937-016-0169-3
14. Heo et al. 2017. Obesity and quality of life in diverse male populations: The mediating effects of lifestyle interventions. Obes Res Clin Pract.; 11(4):408–417. https://doi.org/10.1016/j.orcp.2016.08.001
15. Akmal et al. 2006. Improvement in human semen quality after oral supplementation of vitamin C. J Med Food.; 9(3):440–442. https://doi.org/10.1089/jmf.2006.9.440
16. Safarinejad et al. 2009. Efficacy of coenzyme Q10 on semen parameters, sperm function and reproductive hormones in infertile men. J Urol.; 182(1):237–248. https://doi.org/10.1016/j.juro.2009.02.121
17. Nouri  et al. 2019. The effects of lycopene supplement on the spermatogram and seminal oxidative stress in infertile men: A randomized, double-blind, placebo-controlled clinical trial. Phytother Res.; 33(12):3203–3211. https://doi.org/10.1002/ptr.6485
18. Griffiths  et al. 2014. The role of social norms and body image concerns in men’s unhealthy weight control behaviors. Body Image.; 11(4):386–390. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2014.06.005
19. Dwyer et al.2019. Functional hypogonadotropic hypogonadism in men: Underlying neuroendocrine mechanisms and natural history. Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, AdvanceArticle. J Clin Endocrinol Metab. 104(8):3403–3414. https://doi.org/10.1210/jc.2018-02697 
20.  Pletzer et al. 2021. The gonadal response to social stress and its relationship to cortisol. Stress.; 24(6):866–875. https://doi.org/10.1080/10253890.2021.1921419
21. Stanikova  et al. 2018. Increased estrogen level can be associated with depression in males. Psychoneuroendocrinology.; 87:196–203. https://doi.org/10.1016/j.psyneuen.2017.10.004
22. Grossmann et al. 2024. Testosterone therapy in older men: clinical implications of recent landmark trials. Eur J Endocrinol. 191(1):R22–R45. https://doi.org/10.1093/ejendo/lvae071 
23. Jensen et al. 2014. Vitamin D and male reproduction. Nature Reviews Endocrinology, 10(3), 175-186. https://doi.org/10.1038/nrendo.2013.262 
24. Levine et al. 2017. Temporal trends in sperm count: a systematic review and meta-regression analysis. Hum Reprod Update.; 23(6):646–659. https://doi.org/10.1093/humupd/dmx022
25. Ford et al. 2000. Increasing paternal age is associated with delayed conception in a large population of fertile couples: evidence for declining fecundity in older men. Hum Reprod.; 15(8):1703–1708. https://doi.org/10.1093/humrep/15.8.1703
26. Allouche-Fitoussi  et al. 2020. The Role of Zinc in Male Fertility. Int J Mol Sci.; 21(20):7796. https://doi.org/10.3390/ijms21207796
27. Wang  et al. 2022. Effect of vitamin E on semen quality parameters: A meta-analysis of randomized controlled trials. Urol J.; 19(5):343–351. https://doi.org/10.22037/uj.v19i.6848
28. Falsig  et al. 2019. The influence of omega-3 fatty acids on semen quality markers: a systematic PRISMA review. Andrology.; 7(6):794–803. https://doi.org/10.1111/andr.12661
29. Sharma  et al. 2013. Androgenetic alopecia and risk of coronary artery disease. Indian Dermatol Online J.; 4(4):283–287. https://doi.org/10.4103/2229-5178.120637
30. Oh et al. 1998. Association of benign prostatic hyperplasia with male pattern baldness. Urology.; 51(5):744–748. https://doi.org/10.1016/S0090-4295(98)00006-5