Saxenda (liraglutid) vid behandling av obesitas

Mer information om liraglutid i Saxenda

Liraglutid är en GLP-1-receptoragonist, en syntetisk analog av det endogena hormonet glukagonliknande peptid-1 (GLP-1). Hormonet frisätts postprandiellt från tarmen och verkar centralt genom att modulera aptitreglerande signaler i hypotalamus, vilket leder till ökad mättnad och minskad hunger.

Behandlingen med Saxenda leder vanligtvis till minskat energiintag genom att öka mättnadskänslan och minska hungern. Detta resulterar i att personer som behandlas äter mindre, vilket över tid kan bidra till kliniskt relevant viktminskning.

Det är dock viktigt att understryka att Saxenda inte är en snabb eller isolerad lösning på övervikt eller fetma. Läkemedlet ska ses som en del av en helhetsbehandling där kostomläggning, regelbunden fysisk aktivitet och stöd till livsstilsförändring utgör centrala komponenter för långsiktig effekt och viktstabilisering (2-4).

Vem kan behandlas med Saxenda?

Saxenda är indicerat för personer med obesitas (BMI ≥ 30 kg/m²) samt för personer med övervikt (BMI ≥ 27 kg/m²) i kombination med minst en viktrelaterad komorbiditet, såsom dysglykemi (prediabetes eller typ 2-diabetes), hypertoni, dyslipidemi eller obstruktiv sömnapné (1).

Innan behandlingen inleds ska en läkare göra en individuell medicinsk bedömning för att avgöra om läkemedlet är lämpligt och för att ge patienten relevant information om behandlingsupplägg och uppföljning.

Eftersom behandlingssvaret kan variera mellan individer kan vissa patienter behöva närmare klinisk uppföljning för att optimera effekt och säkerhet. Patienten bör också informera läkaren om andra sjukdomar eller användning av andra läkemedel.

Hur används Saxenda?

Saxenda administreras som en subkutan injektion en gång dagligen. Behandlingen inleds med en låg startdos, som gradvis kan titreras upp beroende på patientens tolerans och kliniska respons. Den stegvisa dosökningen gör det möjligt för kroppen att anpassa sig till behandlingen och minskar risken för biverkningar. Patienten ska alltid följa läkarens ordination.

Injektionen kan ges när som helst under dygnet, med eller utan föda, men det rekommenderas att administrera den vid samma tidpunkt varje dag för att säkerställa en jämn läkemedelseffekt. Saxenda injiceras subkutant i buk, lår eller överarm, och injektionsstället bör varieras dagligen för att undvika lokal irritation (1).

Vanliga biverkningar och risker

Under de första veckorna av behandlingen kan patienten uppleva biverkningar som illamående, diarré, förstoppning eller huvudvärk. Dessa brukar avta med tiden när kroppen vänjer sig vid läkemedlet.

Det finns också risk för allvarligare biverkningar, såsom inflammation i bukspottkörteln (pankreatit) eller gallsten. Läkare bör kontaktas om patienten får svår smärta i magen eller andra ovanliga symtom (1).

Läs mer om livsstilsförändringar

För att behandlingen ska ge bästa möjliga resultat när det gäller viktnedgång behövs en helhetsstrategi. Det betyder att läkemedlet bör kombineras med hälsosamma förändringar såsom matvanor, regelbunden fysisk aktivitet, stresshantering och goda sömnvanor – och detta gärna med hjälp från vårdpersonal (5).

Kost för hälsosam vikt

För att uppnå viktminskning krävs ett kaloriunderskott, vilket innebär att energiintaget är lägre än den energi som förbrukas. Läkemedelsbehandling kan underlätta detta genom att öka mättnadskänslan och minska hungern som ofta uppstår vid kalorirestriktion. Vid ett minskat energiintag är det särskilt viktigt att kosten är näringsrik för att täcka kroppens behov av vitaminer, mineraler och protein. En optimal proteinhalt i kosten bidrar till bättre mättnad, bibehållen muskelmassa under viktnedgång och förbättrad kroppssammansättning – särskilt i kombination med styrketräning (5).

Behandlingen bör alltid anpassas individuellt. Utgå från patientens nuvarande matvanor, preferenser och förutsättningar, och gör justeringar utifrån detta.

Vikten av regelbunden fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är en viktig del av helhetsbehandlingen vid viktnedgång. Den kan effektivisera den medicinska behandlingen, förbättra måendet generellt samt förebygga och lindra biverkningar. Den bidrar till att bevara muskelmassa, förbättra ämnesomsättningen och öka det psykiska välbefinnandet. Regelbunden rörelse kan även minska stress, förbättra sömn och reducera risken för följdsjukdomar (5).

Rekommendationen är att kombinera olika former av fysisk aktivitet:

• Vardagsmotion: ta trapporna, promenera, cykla eller stå upp oftare.
• Pulshöjande aktivitet: exempelvis rask promenad, simning eller cykling.
• Styrketräning: 2–3 gånger i veckan, särskilt viktigt för att bevara muskelmassa och främja hälsosam kroppssammansättning (6).

Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig del av helhetsbehandlingen, men rekommendationerna behöver alltid anpassas efter individens förutsättningar, eventuella begränsningar, hälsotillstånd och mål.

Vikten av sömn

Tillräcklig sömn är betydelsefull för hälsosam viktreglering. Brist på sömn påverkar flera hormonella system som styr aptit, mättnad och energibalans. När sömnkvaliteten är låg kan det leda till ökad hunger och sug efter energirik mat, vilket gör det svårare att hålla en hälsosam vikt (7).

Stresshantering

Långvarig stress kan leda till förhöjda nivåer av kortisol, vilket påverkar både aptitreglering och ämnesomsättning. Vad som upplevs som stress är individuellt och påverkas av personlighet, livssituation och tidigare erfarenheter. Därför behöver stöd och behandling anpassas efter varje persons behov. För vissa innebär det att minska yttre stressfaktorer, för andra att stärka förmågan till återhämtning och utveckla strategier för att hantera belastning. Regelbunden rörelse, tillräcklig sömn och stressreducerande tekniker kan vara värdefulla delar i detta arbete (8).

Sammanfattning

Saxenda (liraglutid) är ett behandlingsalternativ vid övervikt och obesitas som verkar genom att modulera aptit och mättnad via GLP-1-receptorer. Behandlingen kan ge kliniskt relevant viktreduktion när den kombineras med kostomläggning, fysisk aktivitet och långsiktigt stöd till livsstilsförändring.

För bästa behandlingsresultat bör insatsen individualiseras utifrån patientens förutsättningar, preferenser och medicinska bakgrund. Regelbunden uppföljning rekommenderas för att säkerställa effekt, följsamhet och tolerans.

Långsiktig vikthantering kräver ett helhetsperspektiv där läkemedelsbehandling utgör ett stöd i processen, snarare än en isolerad lösning. I kombination med hållbara vanor kan Saxenda bidra till förbättrad metabol hälsa, minskad risk för följdsjukdomar och ökad livskvalitet.

Referenser

1. European Medicines Agency (EMA). Saxenda – EPAR – summary for the public. Published 2015, last updated 2023.
   https://www.ema.europa.eu/en/medicines/human/EPAR/saxenda
2. Mehta, A., Marso, S.P. & Neeland, I.J. (2017). Liraglutide for weight management: a critical review of the evidence. Obesity Science & Practice.
   https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/osp4.84
3. Al-Khalifah, R.A., Al-Mutairi, M., Al-Saif, M. et al. (2024). Efficacy of liraglutide for weight loss in overweight and obese non-diabetic adults: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Cureus.
   https://www.cureus.com/articles/350251-efficacy-of-liraglutide-for-weight-loss-in-overweight-and-obese-non-diabetic-adults-a-systematic-review-and-meta-analysis-of-randomized-controlled-trials
4. Wong, H.J., Sim, B., Teo, Y.H., Teo, Y.N., Chan, M.Y., Yeo, L.L.L., Eng, P.C., Tan, B.Y.Q., Sattar, N., Dalakoti, M. & Sia, C.H. (2025). Efficacy of GLP-1 receptor agonists on weight loss, BMI, and waist circumference for patients with obesity or overweight: a systematic review, meta-analysis, and meta-regression of 47 randomized controlled trials. Diabetes Care, 48 (2), 292–300.
   https://doi.org/10.2337/dc24-1678
5. Koskinas, K.C., Van Craenenbroeck, E.M., Antoniades, C., Blüher, M., Gorter, T.M., Hanssen, H., Marx, N., McDonagh, T.A., Mingrone, G., Rosengren, A., Prescott, E.B., & the ESC Scientific Document Group. (2024). Obesity and cardiovascular disease: an ESC clinical consensus statement. European Heart Journal, 45 (38), 4063–4098.
   https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehae508
6. World Health Organization (WHO). (2020). WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Geneva: World Health Organization.
   https://www.who.int/publications/i/item/9789240015128
7. Chaput JP, McHill AW, Cox RC, Broussard JL, Dutil C, da Costa BGG, Sampasa-Kanyinga H, Wright KP Jr. The role of insufficient sleep and circadian misalignment in obesity. Nat Rev Endocrinol. 2023 Feb;19(2):82-97. doi: 10.1038/s41574-022-00747-7. Epub 2022 Oct 24. PMID: 36280789; PMCID: PMC9590398.
8. Lengton, R., Schoenmakers, M., Penninx, B.W.J.H., Boon, M.R. & van Rossum, E.F.C. (2024). Glucocorticoids and HPA axis regulation in the stress-obesity connection: a comprehensive overview of biological, physiological and behavioural dimensions. Frontiers in Endocrinology.
   https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39623561/

‍