FORMATMALL
GLOBAL CSS
FÄRGER
ANIMATIONER
MEDIEFRÅGA
AVSTÅNDSSYSTEM

Varför bara för hälso- och sjukvårdspersonal?

Innehållet på dessa informationssidor riktar sig enbart till dig som är läkare, sjuksköterska eller apotekare, eftersom det gäller behandling med receptbelagda läkemedel.
Bekräfta att du är sjukvårdspersonal (sjukvårdsassistent, sjuksköterska, läkare, psykolog eller annan legitimerad sjukvårdspersonal).

Tillbaka till hemsidan

Bekräfta och fortsätt

Medicin

Modern medicinsk behandling av övervikt och obesitas med GIP- och GLP-1-analoger - Vad händer i din kropp?

Obesitas är i dag en av världens största folkhälsoutmaningar. Enligt WHO har mer än 1 miljard människor i världen obesitas, varav över 650 miljoner är vuxna och 340 miljoner är barn och ungdomar. Förekomsten har mer än tredubblats sedan 1975 och fortsätter att öka i nästan alla delar av världen.

Att ha sjuklig övervikt eller obesitas handlar inte bara om kroppsvikten utan om hälsan. En för hög andel fettmassa ökar risken för många olika sjukdomar, som till exempel typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, artros och vissa former av cancer (1).

__wf_reserverad_ärva

Nya möjligheter med bättre förutsättningar

Obesitas är en kronisk och komplex sjukdom som påverkas av en kombination av genetik, hormoner, livsstil och miljö. Det innebär att sjukdomen inte kan förklaras av enbart  livsstilsval. Rådet ”ät mindre och rör på dig mer” fungerar därför sällan för att uppnå en hållbar förändring.

På senare år har moderna överviktsmediciner blivit verkliga game changers och på riktigt förändrat hur vi kan behandla sjuklig övervikt och obesitas. Med hjälp av läkemedel som utvecklats av bland andra Novo Nordisk (till exempel semaglutid i Ozempic, Wegovy och Rybelsus och liraglutid i Saxenda) och Eli Lilly (till exempel dulaglutid i Trulicity och tirzepatid i Mounjaro) får man nu bättre förutsättningar att kunna genomföra de livsstilsförändringar som behövs för att gå ner och behålla en lägre vikt.

Så fungerar moderna läkemedel för viktminskning

De mest använda läkemedlen idag är så kallade GLP-1-analoger och kombinerade GLP-1- och GIP-analoger. De liknar kroppens egna mättnadshormoner, som frisätts efter en måltid och hjälper till att reglera aptit och blodsocker. Medicinen gör att magsäcken töms långsammare och påverkar även hur hunger och mättnad styrs i hjärnan. Många upplever därigenom att “matbruset” minskar och att det blir lättare att stå emot sug. Sammantaget gör detta att det blir enklare att äta mindre och göra mer medvetna matval, något som kan leda till ett lägre energiintag och därigenom - viktminskning.

Hur snabbt får man effekten?

Hur snabbt man får effekt av medicinen varierar från person till person. Vissa märker skillnad redan första dagen medan det kan dröja flera veckor för andra. Generellt tar det 4–8 veckor innan läkemedlets nivå i kroppen har stabiliserats. Effekten kan fortfarande variera något, men inte lika mycket som i början av behandlingen.

Eventuella biverkningar

De vanligaste biverkningarna av medicinen är mag- och tarmbesvär som illamående, förstoppning, diarré och halsbränna. En del kan också uppleva ökad trötthet och huvudvärk. Besvären är i de flesta fall milda och övergående. De går dessutom ofta att förebygga genom att börja med en låg dos och endast höja stegvis vid behov, samt genom att tänka på hur man äter under behandlingen.

Medicinerna vid graviditet eller operation

Läkemedel mot övervikt och obesitas ska inte användas under graviditet. Om man planerar att bli gravid, eller om man blir gravid under pågående behandling, behöver läkemedlet sättas ut. Behandlingen ska avslutas minst två månader innan ett planerat graviditetsförsök, eftersom det tar lång tid för kroppen att bryta ner och eliminera ämnet. Eftersom man inte kan utesluta en risk för att ett ammande barn påverkas, ska läkemedlet inte användas under amning.

Inför en operation är det viktigt att man alltid berättar för sjukvårdspersonal att man använder läkemedlet, eftersom det kan påverka hur snabbt magsäcken töms. Detta är viktigt eftersom man ska vara fastande inför sövning. 

Hur mycket viktminskning kan man förvänta sig?

Moderna läkemedel har i stora kliniska studier visat sig kunna ge en genomsnittlig viktnedgång på 15–20 % av kroppsvikten (2,3) – en nivå som tidigare främst varit möjlig att nå genom överviktskirurgi.

Hur mycket man går ner i vikt varierar från person till person och beror på flera faktorer, till exempel startvikt, hur kroppen reagerar på behandlingen och i vilken grad man lyckas förändra sina levnadsvanor. Alla svarar olika på behandlingen och viktresan är individuell, därför är det bra att fokusera på sin egen viktresa och inte jämföra resultaten med andra.

Mer än bara viktminskning

Effekterna av obesitassmediciner är fler än bara minskade siffror på vågen. Redan vid en mindre viktminskning på 5–10 % kan man få stora hälsovinster som bättre blodsocker, förbättrade triglyceridvärden och lägre blodtryck, vilka är riskfaktorer för framtida hjärt-kärlsjukdom (4). Ju mer man går ner i vikt, desto större blir effekterna.

  • Blodsockret sjunker och en typ 2-diabetes kan ibland gå tillbaka helt.
  • Blodfetter och levervärden förbättras - fettlever kan till och med läka.
  • Blodtrycket minskar, vilket är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
  • Symptom vid PCOS, astma, sömnapné och artros kan lindras.

Medicinerna verkar också kunna minska suget efter alkohol och nikotin, vilket öppnar upp för ett bredare användningsområde i framtiden. Dessutom har de visat positiva effekter på livskvalitet, energinivåer och kroppssammansättning, bland annat genom att minska fett runt inre organ som lever och bukspottkörtel.

Se medicinen som stöd - inte som hela lösningen

Även om medicinen är ett starkt stöd och för många en efterlängtad pusselbit – gör den inte hela jobbet själv. De egna insatserna spelar en avgörande roll för vilka resultat man får. För att gå ner i vikt behövs alltid ett energiunderskott, alltså att man får i sig mindre energi (kalorier) än man förbrukar. Medicinen hjälper till med detta och ger bättre förutsättningar att lyckas, men de flesta behöver också jobba aktivt med att förändra sina vanor. 

Vanliga frågor och svar om GIP- och GLP-1-analoger

Är hunger onormalt under behandling?

Hunger är en viktig signal från kroppen som ska säkerställa att vi får i oss tillräckligt med energi och näring för att fungera optimalt. Medicinen kan dämpa aptiten så att hungern minskar, men den försvinner inte helt. Att känna hunger är alltså normalt - även under behandlingen. Om man däremot upplever en stark hunger trots att man äter enligt de kostråd man fått kan man behöva diskutera med sin läkare om att eventuellt justera sin dos, byta medicin eller kombinera behandlingen med andra läkemedel. 

Avtar effekten med tiden?

Efter en tids behandling upplever många att hungern ökar igen och känner en oro för att medicinen har slutat fungera. Oftast beror det inte på att effekten har avtagit, utan på kroppens eget försvar mot viktnedgång, så kallad metabol adaption (5). Den innebär bland annat att energiförbrukningen sjunker och att hungersignalerna ökar. Det är en värdefull överlevnadsinstinkt vid svält - men något som gör det svårt för oss att behålla en viktnedgång. Särskilt i ett samhälle där det finns mat överallt och dygnet runt.

Vad händer när man når sin målvikt?

När målvikten är uppnådd är det vanligt att man provar ut en så kallad underhållsdos, det vill säga den lägsta dos som behövs för att behålla resultaten och hålla vikten stabil. Hur länge man behöver fortsätta med behandlingen utan att riskera viktuppgång finns det idag inget vetenskapligt stöd kring. För många är den troligtvis livslång, och eventuell nedtrappning eller avslut av läkemedlet bör alltid ske i samråd med läkare.

Vad händer om man slutar med medicinen?

Forskningen visar tydligt att om man avbryter behandlingen helt, tenderar vikten att gå upp igen (6,7). Det stärker bilden av obesitas som en kronisk och komplex sjukdom – inte som ett resultat av bristande viljestyrka eller karaktär. Efter en viktnedgång kommer kroppen sträva efter att återgå till din tidigare vikt (så kallad setpoint).

Ingen genväg utan en ny väg

Att behöva medicin för att gå ner och behålla en lägre vikt är inget att skämmas för. Det är varken tecken på svaghet eller misslyckande, och beror inte heller på bristande vilja eller karaktär. Tvärtom är det en viktig del i att behandla en komplex sjukdom.

Ibland kan läkemedlet dock vara svårt att få tag på på grund av brist, vilket kan påverka behandlingsmöjligheterna.

Med moderna läkemedel har vi tagit ett viktigt steg framåt i behandlingen av sjuklig övervikt och obesitas. Behandlingen ökar chanserna för att man ska kunna behålla den nya lägre vikten och bevara alla de hälsovinster man har uppnått, något som minskar risken för ohälsa och sjukdom. Utvecklingen går dessutom snabbt framåt – nya generationer läkemedel är redan på väg, med ännu bättre effekt och färre biverkningar.

Sammanfattning

Obesitas är en komplex sjukdom som påverkas av gener, hormoner, livsstil och miljö. För många räcker inte livsstilsförändringar ensamma för att gå ner i vikt och behålla den.

Nya läkemedel från Novo Nordisk (som Wegovy, Ozempic och Rybelsus) samt från Eli Lilly (som Mounjaro och Trulicity), liknar kroppens egna mättnadshormoner och hjälper till att minska aptiten och öka mättnadskänslan. Det gör det lättare att äta mindre och skapa det energiunderskott som behövs för att gå ner i vikt.

Biverkningar av läkemedlen är oftast lindriga och vanligast förekommande i början av behandlingen. Något som är viktigt att komma ihåg att medicinen är ett stöd på vägen mot en bättre hälsa och att den fungerar bäst tillsammans med förändrade levnadsvanor.

Referenser

  1. World Health Organization (2024). Obesity and overweight. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight [2025-09-13].
  2. Wilding, J.P.H. et al., (2021). Once-weekly semaglutide in adults with overweight or obesity. New England Journal of Medicine, 384(11), pp.989–1002.
  3. Jastreboff, A. M., Aronne, L. J., Ahmad, N. N., Wharton, S., Connery, L., Alves, B., Kiyosue, A., Zhang, S., Liu, B., Bunck, M. C., Stefanski, A., & SURMOUNT-1 Investigators (2022). Tirzepatide Once Weekly for the Treatment of Obesity. The New England journal of medicine, 387(3), 205–216.
  4. Ryan, D. H., & Yockey, S. R. (2017). Weight Loss and Improvement in Comorbidity: Differences at 5%, 10%, 15%, and Over. Current obesity reports, 6(2), 187–194.
  5. Ard, J., Fitch, A., Fruh, S. and Herman, L. (2021). Weight loss and maintenance related to the mechanism of action of glucagon-like peptide 1 receptor agonists. Advances in Therapy, 38(6), pp.2821-2839.
  6. Wilding, J. P. H., Batterham, R. L., Davies, M., Van Gaal, L. F., Kandler, K., Konakli, K., Lingvay, I., McGowan, B. M., Oral, T. K., Rosenstock, J., Wadden, T. A., Wharton, S., Yokote, K., Kushner, R. F., & STEP 1 Study Group (2022). Weight regain and cardiometabolic effects after withdrawal of semaglutide: The STEP 1 trial extension. Diabetes, obesity & metabolism, 24(8), 1553–1564.
  7. Aronne, L. J., Sattar, N., Horn, D. B., Bays, H. E., Wharton, S., Lin, W. Y., Ahmad, N. N., Zhang, S., Liao, R., Bunck, M. C., Jouravskaya, I., Murphy, M. A., & SURMOUNT-4 Investigators (2024). Continued Treatment With Tirzepatide for Maintenance of Weight Reduction in Adults With Obesity: The SURMOUNT-4 Randomized Clinical Trial. JAMA, 331(1), 38–48.

Artikel granskad av:
November 12, 2025

Fler artiklar

__wf_reserverad_ärva
Medicin
Viktnedgång: mäns hälsoutmaningar relaterade till övervikt och fetma – samsjuklighet och komplikationer
__wf_reserverad_ärva
Medicin
Varför tar vi blodprov och gör en hälsoundersökning?
__wf_reserverad_ärva
Medicin
Testosteron, fetma och mäns hälsa: roll, hälsoeffekter och behandlingsalternativ