Vad är artros?
Artros beskrivs ibland som "ledslitage", men sjukdomen är mer komplex än så. Vid artros förändras ledens struktur och funktion gradvis över tid. Sjukdomen påverkar hela leden, inklusive brosk, ben, ledkapsel och omgivande vävnader. Artros förekommer oftast i knän, höfter och händer, men kan drabba de flesta av kroppens leder.
I en frisk led fungerar brosket som en stötdämpande yta som hjälper till att fördela belastningen och möjliggör smidiga rörelser. Vid artros förändras broskets egenskaper samtidigt som andra delar av leden påverkas. Detta kan leda till smärta, stelhet och nedsatt funktion.
Med tiden kan även benet under brosket förändras och benpålagringar utvecklas. Hur snabbt sjukdomen utvecklas varierar mellan individer och påverkas av flera faktorer, däribland ålder, genetik, tidigare ledskador, fysisk belastning och kroppsvikt.
Vanliga symtom vid artros
De vanligaste symtomen vid artros är ledsmärta, stelhet och nedsatt funktion. Besvären utvecklas ofta gradvis och kan variera över tid. Många upplever att leden känns stel på morgonen eller efter en period av stillasittande, men att rörligheten förbättras när man kommer igång och rör på sig.
Smärtan uppstår ofta i samband med belastning och kan till exempel märkas när man går i trappor, reser sig från en stol eller promenerar längre sträckor. Hos vissa personer kan leden även svullna och kännas öm.
Hur artros upplevs varierar mellan individer. Vissa har lindriga besvär medan andra påverkas mer i sin vardag genom smärta, minskad rörlighet och nedsatt fysisk funktion.
Riskfaktorer och orsaker
Artros utvecklas genom ett samspel mellan flera olika faktorer. Risken ökar med stigande ålder, genetiska faktorer, tidigare ledskador och övervikt eller obesitas. Även ledens form och funktion kan påverka risken att utveckla sjukdomen.
Kroppsvikt spelar en viktig roll, särskilt för artros i knä- och höftlederna, eftersom ökad belastning på lederna över tid kan bidra till utvecklingen av besvär. Samtidigt påverkas lederna inte enbart av mekanisk belastning. Forskning tyder på att metabola och inflammatoriska processer också kan ha betydelse.
Fysisk inaktivitet och nedsatt muskelstyrka kan bidra till försämrad ledfunktion och ökade symtom, medan regelbunden fysisk aktivitet hjälper till att stödja ledhälsan. Tidigare ledskador samt långvarig eller mycket hög belastning på lederna, exempelvis vid vissa typer av arbete eller elitidrott, kan också öka risken för att utveckla artros senare i livet.
Hur påverkar kroppsvikt artros?
Övervikt och obesitas är viktiga riskfaktorer för både utveckling och försämring av artros, särskilt i knä- och höftlederna. En högre kroppsvikt innebär att lederna utsätts för större belastning vid vardagliga aktiviteter som att gå, stå och gå i trappor. Detta kan bidra till ökad smärta och nedsatt funktion över tid.
Sambandet mellan kroppsvikt och artros handlar dock inte enbart om mekanisk belastning. Fettvävnad är biologiskt aktiv och producerar signalämnen som kan påverka inflammation och andra processer i kroppen. Forskning tyder på att dessa faktorer kan bidra till utvecklingen av artros och påverka hur sjukdomen upplevs.
Det är sannolikt kombinationen av ökad belastning på lederna och förändrade biologiska processer som förklarar varför övervikt är kopplat till en ökad risk för artros och mer uttalade symtom.
Behandling av artros
Utbildning om sjukdomen, fysisk aktivitet och vid behov viktnedgång utgör grunden för behandling av artros. Målet är att minska symtomen, förbättra funktionen och skapa förutsättningar för en aktiv vardag. Vid behov kan behandlingen kompletteras med smärtlindrande läkemedel eller kirurgi.
Vid artros kan det kännas naturligt att vilja avlasta leden när den gör ont, men regelbunden fysisk aktivitet är faktiskt en av de viktigaste behandlingarna och rekommenderas starkt.
När du rör på dig fungerar leden som en pump. Rörelsen hjälper ledvätskan att cirkulera, vilket bidrar till att brosket får den näring det behöver.
Fysisk aktivitet stärker också musklerna runt leden, vilket kan minska belastningen och förbättra stabiliteten. Många upplever dessutom att regelbunden rörelse minskar smärta, stelhet och förbättrar funktionen i vardagen.
Det viktigaste är att hitta en aktivitetsnivå som fungerar för dig. Även kortare promenader och vardagsrörelse kan göra skillnad över tid. Styrketräning är särskilt värdefull eftersom starkare muskler kan avlasta leden och förbättra stabiliteten kring den drabbade leden.
För personer med övervikt eller obesitas kan viktnedgång minska belastningen på lederna och bidra till minskad smärta och förbättrad funktion. Om besvären kvarstår trots egenvård och träning kan smärtlindrande läkemedel vara ett komplement. Vid svår artros och uttalade symtom kan ledproteskirurgi vara ett behandlingsalternativ när andra behandlingar inte ger tillräcklig effekt.
Kan obesitasläkemedel lindra besvär vid knäartros?
Forskning visar att viktnedgång kan minska smärta och förbättra funktionen hos personer med knäartros och övervikt eller obesitas. En minskad kroppsvikt kan avlasta knäleden och göra det lättare att röra sig och vara fysiskt aktiv.
I STEP 9-studien behandlades personer med obesitas och knäartros med semaglutid. Behandlingen ledde till betydande viktnedgång och deltagarna rapporterade mindre knäsmärta samt bättre fysisk funktion jämfört med dem som fick placebo.
Semaglutid är inte en behandling mot artros i sig, men kan vara ett hjälpmedel för att uppnå viktnedgång hos personer med obesitas, vilket i sin tur kan bidra till att minska symtom och förbättra funktionen.
Läkemedelsbehandling mot obesitas ersätter inte fysisk aktivitet, styrketräning eller annan artrosbehandling, men kan för vissa personer vara ett värdefullt komplement.
När bör man söka vård?
Det kan vara bra att söka vård om du har återkommande ledsmärta, stelhet eller svullnad som påverkar din vardag, din rörlighet eller din fysiska aktivitet. En tidig bedömning kan hjälpa till att fastställa orsaken till besvären och ge vägledning kring lämplig behandling.
En fysioterapeut eller vårdcentral kan hjälpa till med information om sjukdomen, individanpassad träning och andra åtgärder som syftar till att minska smärta och förbättra funktionen. För personer med övervikt eller obesitas kan även viktnedgång vara en viktig del av behandlingen, eftersom minskad kroppsvikt kan avlasta lederna och bidra till minskade symtom.
Vanliga frågor om artros (FAQ)
Kan artros botas helt?
Det finns idag ingen behandling som helt botar artros eller återställer leden till sitt ursprungliga skick. Däremot finns det flera effektiva behandlingar som kan minska smärta, förbättra funktionen och hjälpa många att leva ett aktivt liv med sjukdomen.
Fysisk aktivitet, styrketräning, patientutbildning och vid behov viktnedgång utgör grunden för behandlingen. För personer med övervikt eller obesitas kan en minskad kroppsvikt avlasta lederna och bidra till mindre smärta och bättre rörlighet.
Gör fysisk aktivitet att brosket slits ut ännu mer?
Nej. Forskning visar att rätt anpassad fysisk aktivitet och träning inte påskyndar artros eller leder till att brosket "slits ut" snabbare. Tvärtom är regelbunden fysisk aktivitet en av de viktigaste behandlingarna vid artros och rekommenderas i nationella och internationella riktlinjer.
När du rör på dig fungerar leden som en pump. Rörelsen hjälper ledvätskan att cirkulera, vilket bidrar till att brosket får den näring det behöver.
Rörelse hjälper till att bibehålla ledernas funktion, stärka musklerna runt leden och förbättra rörligheten. Många upplever också minskad smärta och bättre fysisk funktion när de tränar regelbundet.
Det är vanligt att leden känns öm eller tillfälligt mer belastad när man börjar träna eller ökar aktivitetsnivån. En tillfällig ökning av smärta efter träning bör klinga av inom cirka 24 timmar. Om besvären kvarstår eller förvärras kan det vara bra att anpassa träningen tillsammans med en fysioterapeut eller annan vårdpersonal.
Ska jag ta hjälp av en fysioterapeut eller arbetsterapeut för min artros?
Ja, många personer med artros kan ha nytta av stöd från en fysioterapeut eller arbetsterapeut. En fysioterapeut kan hjälpa dig att komma igång med individanpassad träning som förbättrar styrka, rörlighet och funktion, samtidigt som du får råd om hur du kan vara fysiskt aktiv trots smärta och stelhet.
En arbetsterapeut kan ge stöd kring aktiviteter i vardagen och vid behov rekommendera hjälpmedel eller strategier som minskar belastningen på lederna. Målet är att göra det lättare att klara vardagliga aktiviteter och bibehålla en god livskvalitet.
För många personer med artros utgör träning, patientutbildning och egenvård grunden för behandlingen, och fysioterapeuter och arbetsterapeuter spelar därför en viktig roll i det långsiktiga omhändertagandet.
.svg)