Vad är ketoner?
Ketoner är molekyler som bildas i kroppen när fett bryts ner och används som energikälla i stället för kolhydrater. Detta sker framför allt när tillgången på glukos är begränsad eller när kroppen inte kan använda glukos normalt, till exempel vid fasta, lågkolhydratkost eller uttalad insulinbrist. När mängden ketoner i blodet ökar kallas det ketos.
Ketoner produceras i levern genom ketogenes, där fettsyror omvandlas till tre ketonkroppar: beta-hydroxybutyrat, acetoacetat och aceton. Dessa ketonkroppar transporteras sedan via blodet till olika organ, där de används som energi, särskilt av hjärnan som annars är beroende av glukos. Ketoner är alltså ett naturligt och viktigt alternativt bränsle för kroppen när kolhydratnivåerna är låga.
Vårdpersonal använder ofta särskilda teststickor eller mätare för att identifiera ketoner i blod eller urin. Vid fasta eller lågkolhydratkost är måttlig ketos oftast ett normalt tillstånd. Hos personer med typ 1-diabetes kan däremot höga ketonnivåer tillsammans med insulinbrist vara tecken på begynnande ketoacidos, som är ett allvarligt tillstånd. Det finns även andra, mer ovanliga medicinska orsaker till ketoner i urinen.
När uppstår ketos?
Vid fasta eller längre perioder utan mat
Efter ungefär 12–24 timmar utan mat är leverns glykogenlager ofta kraftigt minskade, vilket gör att kroppen börjar producera mer ketoner från fett. Ketonproduktionen kan öka ytterligare vid längre fasta, men hur snabbt det sker varierar mellan olika personer.
Vid lågkolhydratkost eller ketogen kost
Vid ett mycket lågt kolhydratintag, ofta omkring 20–50 gram per dag, börjar kroppen använda mer fett och ketoner som energi. En ketogen kost är utformad för att framkalla ketos, men all lågkolhydratkost leder inte till tydligt förhöjda ketonnivåer.
Vid längre uthållighetsträning
Vid längre och mer uthållighetsbetonad träning förbrukas musklernas glykogenlager. Om du samtidigt äter lite kolhydrater eller tränar fastande kan kroppens fettförbränning och ketonproduktion öka. Kort, högintensiv träning bygger däremot främst på andra energisystem och leder inte nödvändigtvis till ketos.
Vid insulinbrist och diabetes
Hos personer med typ 1-diabetes, eller vid uttalad insulinbrist, kan ketoner bildas i stora mängder om insulinnivåerna blir för låga. Då kan kroppen börja bryta ner fett okontrollerat, vilket ökar risken för diabetisk ketoacidos.
Hur påverkar ketoner kroppen?
Ketoner påverkar kroppen på flera sätt – framför allt genom energimetabolism, hormoner, hjärnan och aptitreglering.
Metabol flexibilitet
När tillgången på glukos är begränsad kan vävnader använda ketoner som bränsle. Levern bildar ketoner från fett, som sedan transporteras till bland annat hjärnan och musklerna. Kroppens förmåga att växla mellan olika energikällor beskrivs som metabol flexibilitet.
Alternativ energikälla för hjärnan
Hjärnan kan använda ketoner, framför allt beta-hydroxybutyrat, som bränsle. Studier har undersökt om ketogena interventioner kan påverka kognitiva funktioner vid vissa sjukdomstillstånd. Resultaten är intressanta, men det finns ännu inte tillräckligt stöd för att rekommendera ketos generellt för att förbättra minnet eller koncentrationen.
Påverkan på aptitreglering
Forskning visar att ketos och ketogen kost kan påverka hunger och mättnad. Vissa personer upplever mindre hunger och sötsug, vilket kan göra det lättare att minska energiintaget. Effekten varierar och beror inte nödvändigtvis på ketonerna.
Effekt på blodsocker och insulin
Ketogen kost kan förbättra blodsockerkontrollen hos vissa personer med typ 2-diabetes. Ett lägre kolhydratintag kan minska blodsockerstegringen efter måltider och ibland behovet av blodsockersänkande läkemedel. Förbättringar av insulinkänsligheten kan också hänga samman med viktnedgång.
Den som använder insulin eller vissa andra diabetesläkemedel behöver medicinsk rådgivning före större kostförändringar.
Bryta ner fett
Vid ketos använder kroppen mer fett som bränsle. Det kan vara både fett från maten och kroppens fettreserver. Fettförbränning är däremot inte samma sak som fettminskning. För att minska kroppens fettmassa över tid behöver energiintaget vara lägre än energiförbrukningen.
Är ketos farligt? Symtom på ketoacidos
För friska personer utan diabetes är ketos i regel ett normalt och ofarligt tillstånd. Vid fasta eller ketogen kost kan kroppen använda mer fett och ketoner som bränsle, men fysiologisk ketos gör inte blodet farligt surt.
Ketoacidos är däremot ett akut och potentiellt livshotande tillstånd. Vid diabetisk ketoacidos leder uttalad insulinbrist till ökad ketonproduktion och försurning av blodet. Tillståndet förekommer framför allt vid typ 1-diabetes men kan även drabba personer med typ 2-diabetes, bland annat i samband med sjukdom eller vissa läkemedel.
Symtom på ketoacidos kan vara:
- ont i magen
- illamående och kräkningar
- stark törst och täta urineringar
- trötthet och allmän sjukdomskänsla
- förvirring eller påverkat medvetande
- djup, snabb andning
- andedräkt som luktar aceton
Obehandlad ketoacidos kan orsaka svår uttorkning, medvetslöshet och död. I sällsynta fall förekommer hjärnsvullnad, särskilt hos barn.
Misstänker du ketoacidos ska du söka akut vård, även om blodsockret inte är mycket högt. Vid förvirring eller påverkat medvetande, ring 112. På sjukhus behandlas diabetisk ketoacidos med insulin, vätska och kontroll av blodets salter.
Ketoner i blodet (mmol/l)
För att ta reda på om kroppen är i ketos kan man mäta ketonkroppar i blod, urin eller utandningsluft. Blodprov ger en mer aktuell bild av ketonnivåerna och mäter vanligtvis beta-hydroxybutyrat. Resultatet anges i millimol per liter, mmol/l.
Ungefärliga nivåer av ketoner i blodet:
- Under 0,6 mmol/l: normalt eller mycket lågt ketonvärde.
- 0,6–1,5 mmol/l: lätt förhöjda ketoner, vilket kan förekomma vid fasta eller lågkolhydratkost.
- 1,6–3,0 mmol/l: tydligt förhöjda ketoner. Hos personer med diabetes kan detta innebära risk för ketoacidos.
- Över 3,0 mmol/l: höga ketonnivåer som hos personer med diabetes kan tyda på ketoacidos och kräver akut bedömning.
Tillräckligt med vatten är viktigt vid risk för uttorkning. Vätska kan påverka koncentrationen av ketoner i urinen, men minskar inte nödvändigtvis ketonproduktionen och ersätter inte vård vid ketoacidos. Hos friska personer kan högre ketonnivåer förekomma vid längre fasta, men nivåerna måste alltid tolkas utifrån hälsotillstånd och symtom. Ett ketonvärde ensamt räcker inte för att avgöra om någon har ketoacidos.
För dig som har diabetes behöver ketonnivåer mellan ca. 1,5-3 mmol/L alltid tas på allvar, särskilt om blodsockret också är högt. Vid blodketoner på 1,6–3,0 mmol/l bör diabetesteam eller sjukvården kontaktas omgående. Vid värden över 3,0 mmol/l eller symtom på ketoacidos ska du söka akut vård.
Vid magsjuka är det särskilt viktigt att personer med typ 1-diabetes inte helt avbryter sin insulintillförsel, eftersom insulinbrist kan leda till att ketoner bildas även vid låga blodsockervärden. Kontrollera blodsocker och ketoner enligt individuella sjukdagråd och kontakta diabetesteamet om du är osäker på hur insulindosen ska anpassas.
Vilka effekter rapporteras vid ketos?
Forskning och kliniska observationer visar att ketos kan ge varierande effekter beroende på individ, kostupplägg och hälsotillstånd. Bland de mest studerade effekterna finns:
- förbättrad blodsockerkontroll hos vissa personer med typ 2-diabetes, särskilt när ketogen kost kombineras med viktnedgång
- minskad hunger och mindre sug hos vissa individer
- minskad anfallsfrekvens vid svårbehandlad epilepsi, där ketogen kost används som medicinsk behandling under specialistuppföljning
Studier tyder även på positiva effekter på riskfaktorer vid metabola sjukdomar, bland annat obesitas och metabolt syndrom, åtminstone på kort sikt. När kroppen producerar ketoner ökar användningen av fett som bränsle, och vid ett lägre kolhydratintag kan insulinnivåerna sjunka, vilket kan bidra till stabilare blodsocker och minskat behov av insulinproduktion.
Det är svårt att avgöra hur mycket som beror på ketonerna i sig. Ketos garanterar inte viktnedgång, även om vissa personer får lättare att reglera sitt energiintag. Långtidseffekterna av ketogen kost behöver också vägas mot kostens näringsinnehåll, hållbarhet och individuella behov.
Passar ketos alla?
Ketos är ett fysiologiskt normalt tillstånd som kroppen kan använda vid till exempel fasta eller lågkolhydratkost, men det är varken nödvändigt eller optimalt för alla. En del personer upplever att de mår bra på lågkolhydrat- eller ketogen kost, medan andra får trötthet, huvudvärk, förstoppning eller sämre ork vid träning.
Ketogen kost är olämplig eller bör endast användas med stor försiktighet vid vissa medicinska tillstånd, och kräver extra bedömning vid graviditet, amning och vissa kroniska sjukdomar som diabetes. Personer som behandlas med insulin eller läkemedel som kan öka risken för ketoacidos bör alltid diskutera större kostomläggningar med läkare.
Du behöver inte följa en ketogen kost för att uppnå en hållbar viktnedgång. Hos Yazen får du stöd av ett personligt team med läkare och en personlig coach samt tillgång till dietist vid behov. Tillsammans hjälper vi dig att hitta kost- och levnadsvanor som fungerar för dig och dina mål.
Ta reda på hur Yazen kan hjälpa dig att nå dina viktmål.
Sammanfattning
Ketos är ett naturligt metaboliskt tillstånd där kroppen producerar ketoner som alternativ energikälla till glukos. Det uppstår vid fasta, svält, ketogen kost eller när glykogenlagren är uttömda. Ketoner kan då användas som bränsle av både hjärnan och andra organ, och forskning visar att ketos kan påverka bland annat aptitreglering, insulinkänslighet och blodsockerkontroll.
Samtidigt är ketos inte ett mål i sig för alla, och effekterna varierar mellan individer. För de flesta är ketos framför allt ett exempel på kroppens förmåga att anpassa sig och växla mellan olika energikällor beroende på situation.

