Vad är egentligen kolesterol och triglycerider?
Kolesterol och triglycerider är livsnödvändiga fetter i blodet som kroppen använder för att producera hormoner, bygga cellmembran och lagra energi, men som i fel nivåer kan leda till sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar.
Triglycerider kommer både från maten vi äter och från kroppens egen produktion i levern. De fungerar som kroppens viktigaste energireserv. Kolesterol finns också i vissa livsmedel, men en stor del bildas av kroppen själv. Eftersom fett inte kan lösas upp och transporteras fritt i blodet, transporteras dessa fetter med särskilda transportproteiner som kallas lipoproteiner.
Inom vården talar man framför allt om två typer:
- LDL (Low Density Lipoprotein): LDL brukar kallas det "onda" kolesterolet eftersom höga nivåer är kopplade till ökad risk för åderförkalkning. LDL transporterar kolesterol ut i kroppen, men har en tendens att fastna och släppa ifrån sig fett i blodkärlens väggar, vilket kan leda till åderförfettning och i förlängningen hjärtinfarkt och stroke.
- HDL (High Density Lipoprotein): HDL brukar kallas det "goda" kolesterolet eftersom det hjälper till att transportera överskott av kolesterol tillbaka till levern där det kan brytas ner och tas om hand.
- Bra balans: Målet är att hålla LDL-kolesterol och triglycerider på gynnsamma nivåer. Höga HDL-nivåer är ofta kopplade till bättre metabol hälsa, men den totala kardiovaskulära risken påverkas av flera faktorer.
Varför får man högt kolesterol?
Högt kolesterol kan bero på en kombination av ärftlighet, levnadsvanor och andra sjukdomar. Övervikt och obesitas är vanliga riskfaktorer eftersom de kan påverka kroppens omsättning av blodfetter och bidra till förhöjda nivåer av LDL-kolesterol och triglycerider. Även fysisk inaktivitet, rökning, hög alkoholkonsumtion, typ 2-diabetes och vissa hormonella eller metabola sjukdomar kan påverka kolesterolnivåerna.
Övervikt, särskilt bukfetma, är nära kopplat till rubbningar i kroppens fettomsättning. Fettvävnaden kring de inre organen är metabolt aktiv och kan bidra till insulinresistens och förändrade nivåer av blodfetter, vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
I vissa fall beror höga kolesterolnivåer på ärftliga faktorer, exempelvis familjär hyperkolesterolemi. Vid detta tillstånd har kroppen svårare att transportera bort LDL-kolesterol från blodet, vilket kan leda till mycket höga kolesterolvärden redan i yngre åldrar.
Eftersom högt kolesterol sällan ger några symtom upptäcks det ofta först vid en hälsokontroll eller genom blodprov.
Varför medför höga blodfetter en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom?
Förhöjda nivåer av vissa blodfetter, särskilt LDL-kolesterol, kan bidra till att fett ansamlas i blodkärlens väggar. Med tiden kan detta leda till att kärlen blir trängre och stelare i en process som kallas åderförkalkning (ateroskleros).
När LDL-kolesterol lagras i kärlväggen reagerar kroppens immunförsvar, vilket kan leda till en lokal inflammation och bildning av så kallade plack. Dessa plack kan successivt växa och minska blodflödet genom kärlen.
Om ett plack brister kan en blodpropp bildas. Om blodproppen blockerar ett kärl som försörjer hjärtat kan det leda till hjärtinfarkt. Om det istället sker i ett kärl som försörjer hjärnan kan det orsaka en stroke.
Därför är förhöjda blodfetter en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Risken påverkas även av andra faktorer, såsom högt blodtryck, diabetes, rökning, övervikt och ärftlighet.
Fysisk aktivitet är viktig för blodfetterna och hjärthälsan
Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra blodfetterna och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Träning kan bland annat bidra till lägre nivåer av triglycerider och högre nivåer av HDL-kolesterol, det blodfett som hjälper till att transportera bort överskott av kolesterol från blodkärlen.
Fysisk aktivitet har också positiva effekter på andra riskfaktorer som ofta förekommer tillsammans med förhöjda blodfetter, exempelvis övervikt, högt blodtryck och typ 2-diabetes. Både konditionsträning och styrketräning kan vara värdefulla delar av en hälsosam livsstil.
Generella rekommendationer för vuxna är minst 150 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka, gärna i kombination med muskelstärkande aktivitet minst två gånger i veckan. Hur fysisk aktivitet bäst utformas behöver dock anpassas utifrån individens förutsättningar, hälsa och vardag.
Rätt kost kan bidra till bättre blodfetter
Kostvanor spelar en viktig roll för blodfetterna, men effekten blir ofta störst när kostförändringar kombineras med viktnedgång vid övervikt eller obesitas och regelbunden fysisk aktivitet.
Det handlar inte bara om hur mycket fett man äter, utan också om vilken typ av fett kosten innehåller. Livsmedel med mycket mättat fett, exempelvis feta mejeriprodukter, smör och vissa charkprodukter, kan bidra till högre nivåer av LDL-kolesterol. Att istället välja omättade fetter från exempelvis fisk, nötter, frön, avokado och vegetabiliska oljor kan bidra till en mer gynnsam blodfettsprofil.
Fibrer är också viktiga för hjärthälsan. Särskilt lösliga fibrer, som finns i bland annat havre, korn, baljväxter, frukt och grönsaker, kan bidra till att sänka kolesterolnivåerna.
Det kan dessutom vara värdefullt att minska konsumtionen av alkohol och livsmedel med mycket tillsatt socker. Små förändringar i kostvanorna kan över tid bidra till förbättrade blodfetter och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.
Medicinsk viktnedgång som en del av behandlingen
För personer med övervikt eller obesitas kan viktnedgång bidra till förbättrade blodfetter och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Redan en viktnedgång på cirka 5–10 procent av kroppsvikten kan för många personer förbättra triglycerider, blodtryck och blodsockerkontroll. På Yazen kombineras medicinsk behandling med stöd kring kost, fysisk aktivitet, sömn och andra levnadsvanor.
Obesitas är en kronisk sjukdom där biologiska mekanismer påverkar hunger, mättnad och kroppsvikt. För vissa personer kan moderna läkemedel för viktnedgång vara ett värdefullt komplement till livsstilsförändringar. GLP-1-baserade behandlingar påverkar kroppens signaler för hunger och mättnad, vilket kan göra det lättare att minska energiintaget och bibehålla nya vanor över tid.
För många personer kan viktnedgång bidra till förbättringar av flera kardiometabola riskfaktorer. Blodfetterna kan förbättras, insulinkänsligheten öka och risken för sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom minska. Hur stora förändringarna blir varierar mellan olika individer och påverkas bland annat av graden av viktnedgång och andra hälsotillstånd.
Vanliga frågor om blodfetter och hälsa
Hur märker jag att jag har höga blodfetter?
Höga blodfetter ger oftast inga tydliga symtom. Många personer känner sig helt friska trots förhöjda kolesterol- eller triglyceridnivåer, och tillståndet upptäcks därför ofta först vid en hälsokontroll eller genom ett blodprov.
Eftersom förhöjda blodfetter kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom är det viktigt att kontrollera sina värden om man har riskfaktorer som övervikt, obesitas, typ 2-diabetes, högt blodtryck, rökning eller ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom.
Sänks kolesterolet när jag går ner i vikt?
För många personer förbättras blodfetterna i samband med viktnedgång. Triglyceriderna sjunker ofta och flera andra kardiometabola riskfaktorer kan förbättras.
Samtidigt kan LDL-kolesterolet hos vissa personer tillfälligt stiga under den aktiva viktnedgångsfasen. En möjlig förklaring är att kroppen mobiliserar lagrat fett från bland annat levern och bukfettet, vilket kan påverka blodfettsvärdena innan de stabiliseras. Därför är det oftast mer värdefullt att följa utvecklingen över tid än att dra slutsatser från ett enskilt provsvar under en pågående viktnedgång.
Hur blodfetterna förändras varierar mellan olika individer och påverkas bland annat av genetik, kostvanor och graden av viktnedgång. Därför är det viktigt att följa blodfetterna över tid och bedöma resultaten utifrån hela hälsobilden.
Behöver jag ta statiner (kolesterolsänkande medicin)?
Det beror på dina kolesterolnivåer, din övriga hälsa och din totala risk för hjärt-kärlsjukdom. För vissa personer kan förändrade levnadsvanor och viktnedgång vara tillräckligt för att förbättra blodfetterna, medan andra kan behöva läkemedelsbehandling.
Statiner är de vanligaste läkemedlen för att sänka LDL-kolesterol och används ofta vid höga kolesterolnivåer, etablerad hjärt-kärlsjukdom eller förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom. Behandlingen kan minska risken för hjärtinfarkt och stroke.
Om läkemedelsbehandling är aktuell avgörs genom en individuell bedömning av läkare.
Hur påverkar alkohol mina triglycerider?
Alkohol kan bidra till förhöjda triglycerider, särskilt vid hög eller regelbunden konsumtion. När alkohol bryts ner i levern kan det påverka kroppens fettomsättning och öka produktionen av triglycerider.
En hög alkoholkonsumtion är också kopplad till ökad risk för fettlever, högt blodtryck och andra kardiometabola riskfaktorer. För personer med förhöjda triglycerider kan en minskad alkoholkonsumtion därför vara en viktig del av behandlingen.
Hur stor påverkan alkoholen har varierar mellan olika individer och beror bland annat på mängden alkohol, övriga levnadsvanor och den metabola hälsan i övrigt.
Måste jag sluta med allt fett i maten?
Nej. Fett är ett viktigt näringsämne som kroppen behöver för bland annat hormonproduktion, cellfunktion och upptag av vissa vitaminer. När det gäller blodfetterna handlar det därför inte bara om mängden fett i kosten, utan också om vilken typ av fett man äter.
Livsmedel som innehåller mycket mättat fett kan bidra till högre nivåer av LDL-kolesterol. Att istället välja omättade fetter från exempelvis fisk, nötter, frön, avokado och vegetabiliska oljor kan bidra till en mer gynnsam blodfettsprofil och bättre hjärt-kärlhälsa.
Målet är därför vanligtvis inte att undvika fett helt, utan att välja hälsosamma fettkällor som en del av en balanserad kost.
.svg)