Är smal ett val? En rapport av Vincent Flink Amble-Naess för EPHI
En rapport om fetmaläkemedel, varför de behövs och varför de är så dyra.
Över 1,3 miljoner svenskar har diagnostiserats med fetma eller befinner sig i riskzonen för att utveckla det. Fetma är ofta förknippat med flera följdsjukdomar såsom diabetes, högt blodtryck och led- och hjärtsjukdomar. Trots dessa allvarliga konsekvenser subventioneras inte de nya effektiva läkemedlen för fetma, i Sverige. För att få tillgång till dessa mediciner och försöka minska hungerkänslor måste patienter finansiera behandlingen på egen hand.
Hur bör vården se på problemet med fetma? Och hur kan de nya läkemedlen för fetma integreras i det svenska sjukvårdssystemet? Dessa frågor tas upp av läkaren Vincent Flink Amble-Naess i EPHI-rapporten "Är smal ett val?". Vid lanseringen av rapporten fördes diskussioner med Jenny Vinglid, generalsekreterare för Riksförbundet HOBS - Hälsa oberoende av storlek, och Gustaf Drougge, VD på Tankesmedjan Synaps.
Vincent Flink Amble-Naess, författare av rapporten för EPHI, utforskar integrationen av nya läkemedel för fetma i det svenska sjukvårdssystemet. Han poängterar att det finns effektiva medicinska behandlingar för viktnedgång tillgängliga idag, men det är avgörande att diskutera vilka patienter som bör få tillgång till dem, finansieringsfrågor och hur fetma och övervikt ska hanteras.
Läs hela rapporten "Är smal ett val?" på EPHIs hemsida
Fler nyheter
Yazen kommenterar Socialstyrelsens riktlinjer: ”Ett kvitto på ett systemfel som kräver omedelbar handling”
Socialstyrelsens underbetyg till den svenska obesitasvården bekräftar den bild som Yazen länge har lyft fram: det råder en djup ojämlikhet och en brist på tillgänglighet för en av våra största folksjukdomar. Att för få får hjälp är inte bara ett medicinskt misslyckande, utan ett växande samhällsproblem då obesitas kostar Sverige cirka 125 miljarder kronor årligen.
