Blodtryck – en guide till normala värden, högt och lågt blodtryck

Blodtryck - vad är det egentligen?

Blodtryck är det tryck som uppstår när blodet pumpas från hjärtat och ut i kroppens blodkärl. Det är en livsviktig funktion eftersom det gör att syre och näring kan nå kroppens alla organ och vävnader. 

Vad påverkar blodtrycket?

Blodtrycket påverkas av många olika faktorer, både kroppsliga och livsstilsrelaterade. Det stiger ofta med åldern eftersom blodkärlen blir stelare, och ärftlighet kan göra att vissa personer lättare får högt blodtryck. Även kön och hormonbalans spelar in, till exempel har män ofta högre blodtryck i yngre år medan kvinnor oftare får det efter klimakteriet. Njurarnas funktion är också viktig eftersom de reglerar blodtrycket genom att bland annat styra vätskebalansen.

Levnadsvanor har stor betydelse

Livsstilen har stor betydelse för vårt blodtryck, en kost med mycket salt, socker och fett, hög alkoholkonsumtion, rökning och brist på fysisk aktivitet kan alla bidra till att blodtrycket stiger. 

Övervikt, långvarig stress och dålig sömn påverkar också trycket negativt. Dessutom kan blodtrycket variera tillfälligt under dagen beroende på fysisk aktivitet, känslor, koffeinintag eller vid graviditet och användning av vissa läkemedel som exempelvis p-piller.

Hur mäts blodtrycket?

Blodtryck anges i millimeter kvicksilver (mmHg). Man skriver två tal: systoliskt tryck (övertrycket) genom diastoliskt tryck (undertrycket), till exempel 120/70 mmHg. I vardagligt tal säger man “120 över 70”. 

Det systoliska trycket visar hur högt trycket är när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet i kroppen medan det diastoliska trycket visar när hjärtat vilar mellan slagen och fylls med nytt blod. 

Så här gör man mätningen trygg

Det enda sättet att veta säkert vad man har för blodtryck är genom att mäta det. Man kan mäta blodtrycket på till exempel en vårdcentral, vissa apotek och hemma.

För ett så rättvist resultat som möjligt bör blodtrycket mätas efter en stunds vila. Undvik också kaffe, nikotin och ansträngning före mätning. Sitt eller ligg bekvämt med armen i hjärthöjd. Gör också gärna flera mätningar vid olika tillfällen för en mer säkrare bild.  

Normalvariationer – och lågt blodtryck

Blodtrycket styrs av nervsystemet och hormoner och ändras naturligt under dygnet. Det stiger till exempel vid ansträngning och sjunker i vila. 

Lågt blodtryck (hypotoni) är oftast ofarligt, men kan bli problematiskt om det ger symtom som yrsel och trötthet eller orsakas av en underliggande sjukdom. Om man upplever symtom och som begränsar vardagen ska man därför rådgöra med vården.

Högt blodtryck - vad beror det på?

Högt blodtryck, eller hypertoni som det också kallas, definieras som ett blodtryck som vid upprepade tillfällen mäter över 140/90 mmHg. Högt blodtryck kan bero på flera olika saker, och för de flesta handlar det oftast om en kombination av flera faktorer. Vanliga orsaker är övervikt eller obesitas, stress, ohälsosamma matvanor med mycket fett och socker, samt hög alkoholkonsumtion. Även miljöfaktorer som buller samt ärftlighet kan påverka blodtrycket. Högt blodtryck kan också uppstå under graviditet, bland annat till följd av havandeskapsförgiftning. 

Förekomsten av högt blodtryck varierar med åldern. Bland yngre och medelålders personer är högt blodtryck vanligare hos män, medan det bland äldre är något vanligare hos kvinnor. 

Högre blodtryck med stigande ålder

Blodtrycket ökar naturligt med åldern, framför allt det övre trycket. Hos en del personer beror det höga blodtrycket på en underliggande sjukdom, något som är vanligare hos yngre personer med mycket höga värden. Orsakerna kan vara njursjukdomar, hormonrubbningar eller biverkningar av läkemedel som p-piller. Även graviditetskomplikationer och tillstånd där kroppen producerar för mycket av vissa hormoner kan bidra till förhöjt blodtryck. 

En av världens vanligaste folksjukdomar

Högt blodtryck är ett mycket vanligt tillstånd världen över. Många människor har ett förhöjt blodtryck och behöver ofta behandling med läkemedel eller stöd till livsstilsförändringar för att hantera det. Eftersom högt blodtryck sällan ger några tydliga symtom kallas det ibland för ”den tysta mördaren”, eller the silent killer på engelska. 

Vid mycket högt blodtryck kan man få svår huvudvärk och andningsbesvär, det är ett allvarligt men ovanligt tillstånd. 

Varför ska man undvika högt blodtryck?

Ett normalt blodtryck är viktigt för att kroppen ska fungera som den ska. Att ha ett förhöjt blodtryck innebär en ökad risk för flera olika sjukdomar, såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och demens. 

När ska man söka vård?

Om du är orolig för ditt blodtryck kan du mäta det för att se vad det visar. Om blodtrycket vid upprepade tillfällen mäter över 140/90 mmHg ska man kontakta vården. 

Om blodtrycket däremot är mycket högt, 180/110 eller mer, och man mår dåligt, har huvudvärk eller andra symtom, ska man kontakta vården akut. Detsamma gäller om man är gravid och vid upprepade mätningar har ett blodtryck på 140/90 eller mer.

Vad kan man göra själv?

Om man har ett lätt förhöjt blodtryck kan det ofta påverkas genom förändringar i levnadsvanor. Det kanske inte alltid sänker trycket direkt, men det minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar och förbättrar även hälsan på lång sikt.

Regelbunden fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har en tydligt blodtryckssänkande effekt. All rörelse räknas: promenader, cykling, trädgårdsarbete eller annan vardagsmotion. Det är bra att försöka röra på sig en stund varje dag. 

Sluta röka och minska alkoholen

Tobak och alkohol påverkar blodtrycket negativt. Att sluta röka och att dricka mindre alkohol kan ge en tydlig förbättring, både för blodtrycket och den allmänna hälsan.

Ät hälsosamt och salta mindre

En varierad och näringsrik kost med mycket frukt, grönsaker, magert protein och fullkornsprodukter är bra för blodtrycket. Försök också att minska mängden salt i maten, detta gäller särskilt om man har högt blodtryck.

Gå ner i vikt om det behövs

Om man har en ohälsosam vikt kan en viktnedgång bidra till att sänka blodtrycket och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Bara att gå ner några kilo i vikt kan göra skillnad, inte bara för blodtrycket utan även för att förbättra blodfetter och blodsocker.

Hantera stress och sov tillräckligt

Stress och sömnbrist kan höja blodtrycket. Försök hitta sätt att koppla av, till exempel genom fysisk aktivitet, mindfulness eller andra avslappningsövningar. Regelbunden och god sömn är också viktigt för återhämtning.

Att förbättra sitt blodtryck och minska risken för följdsjukdomar behöver inte innebära att man förändrar hela livet – små justeringar i vardagen kan ge stor effekt över tid.

Behandling med läkemedel

Ibland är inte livsstilsförändringar tillräckligt för att sänka blodtrycket. Då kan läkemedel behövas. Det finns flera olika typer av läkemedel och ofta kombineras två eller fler för att nå målvärdet. Val av behandling beror också på ålder, diabetes, ärftlighet, blodfetter, rökning och eventuell tidigare hjärt- kärlsjukdom. 

Sammanfattning

Blodtrycket är det tryck som uppstår när hjärtat pumpar ut blodet i kroppen och är en viktig indikator på hjärtats och kärlens hälsa. Ett normalt blodtryck är nödvändigt för att kroppen ska fungera som den ska, medan både för högt och för lågt blodtryck kan påverka hälsan negativt. Särskilt högt blodtryck, eller hypertoni, är vanligt och innebär en ökad risk för sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt.

Blodtrycket påverkas av flera faktorer som ålder, arv, hormoner, njurfunktion och levnadsvanor. Det ökar ofta med åldern och kan även påverkas av stress, kost, övervikt, alkohol, tobak och sömnbrist. 

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och anges med två värden – systoliskt (övertryck) och diastoliskt (undertryck). Ett blodtryck på 120/80 mmHg räknas som normalt, medan upprepade mätningar över 140/90 mmHg räknas som förhöjt.

För att påverka blodtrycket positivt kan man försöka förändra sin livsstil genom att röra sig regelbundet, äta varierad och näringsrik kost, äta mindre salt, sluta röka, minska alkoholkonsumtionen och hantera stress. Om livsstilsförändringar inte räcker kan man behöva läkemedel. 

‍