Vad är sömnapné?
Sömnapné innebär upprepade andningsuppehåll eller perioder med nedsatt andning under sömnen. Den vanligaste formen är obstruktiv sömnapné (OSA), som uppstår när de övre luftvägarna tillfälligt faller samman och hindrar luftflödet.
När andningen stannar eller minskar sjunker syrehalten i blodet. Kroppen reagerar då genom att kortvarigt väcka hjärnan så att andningen kommer igång igen. Dessa uppvaknanden är ofta så korta att personen inte själv märker dem, men de kan upprepas många gånger varje natt och störa sömnens kvalitet.
Vanliga symtom är högljudd snarkning, nattliga andningsuppehåll, trötthet dagtid, morgonhuvudvärk och nedsatt koncentrationsförmåga. Hur uttalade besvären är varierar mellan olika personer.
Riskfaktorer för sömnapné
Sömnapné kan drabba personer i alla åldrar, men risken påverkas av flera faktorer. Den viktigaste riskfaktorn är övervikt och obesitas.
Även anatomiska förhållanden i de övre luftvägarna kan bidra till sömnapné. Exempel är förstorade halsmandlar, en liten eller bakåtflyttad underkäke, stor tunga eller andra strukturer som minskar utrymmet i svalget. Nattlig nästäppa till följd av exempelvis allergisk rinit eller näspolyper kan också försämra luftflödet och förvärra besvären.
Risken för sömnapné ökar dessutom med stigande ålder. Hos kvinnor ses en ökad förekomst efter klimakteriet. Även levnadsvanor och sömnmönster kan påverka risken. Alkohol, lugnande läkemedel och vissa smärtstillande läkemedel kan göra att musklerna i svalget slappnar av mer under natten, vilket ökar risken för andningsuppehåll. För många personer förvärras sömnapnén också när de sover på rygg, eftersom tungan och mjukdelarna i svalget då lättare faller bakåt och blockerar luftvägarna.
Hur vet man om man har sömnapné?
Sömnapné kan vara svårt att upptäcka på egen hand eftersom andningsuppehållen sker under sömnen. Vanliga tecken är högljudd snarkning, upprepade andningsuppehåll som observeras av en partner samt uttalad trötthet eller sömnighet dagtid. Sömnapné kan dock förekomma även utan uttalad snarkning.
Eftersom uppvaknandena under natten ofta är mycket korta är det vanligt att personen själv inte märker att sömnen störs. Trots att man tillbringar många timmar i sängen kan sömnkvaliteten vara nedsatt.
Vanliga symtom vid sömnapné är:
- Trötthet eller sömnighet under dagen
- Koncentrationssvårigheter och minnesproblem
- Morgonhuvudvärk
- Torr mun vid uppvaknandet
- Nattliga svettningar
- Täta toalettbesök under natten
Om sömnapné misstänks kan diagnosen ställas med hjälp av en nattlig andningsregistrering. Obehandlad sömnapné är kopplad till en ökad risk för bland annat högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes, vilket gör det viktigt att utreda besvären.
Viktnedgång kan förbättra sömnapné
För personer med övervikt eller obesitas är viktnedgång en viktig del av behandlingen vid obstruktiv sömnapné. När kroppsvikten minskar minskar ofta belastningen på de övre luftvägarna, vilket kan göra det lättare att hålla luftvägarna öppna under sömnen.
Studier visar att viktnedgång kan minska antalet andningsuppehåll och förbättra sömnkvaliteten. För en del personer kan moderna läkemedel för viktnedgång, såsom semaglutid (Wegovy) och tirzepatid (Mounjaro), vara ett komplement till livsstilsförändringar för att underlätta en betydande och hållbar viktnedgång. Viktnedgång kan även bidra till att minska andra riskfaktorer som ofta förekommer tillsammans med sömnapné, exempelvis högt blodtryck, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Samtidigt kan annan behandling behövas, särskilt vid måttlig eller svår sömnapné. Vanliga behandlingsalternativ är CPAP-behandling, bettskena eller andra åtgärder som hjälper till att hålla luftvägarna öppna under natten. Vilken behandling som är lämplig beror på sömnapnéns svårighetsgrad och individens förutsättningar.
Om du misstänker att du har sömnapné är det viktigt att söka vård. Utredningen börjar ofta med frågor om sömn, snarkning och dagtrötthet, följt av en nattlig sömnregistrering där andning, syrenivåer och andra sömnrelaterade parametrar mäts.
Hur påverkar dålig sömn vikten?
Sömn är en viktig del av kroppens reglering av hunger, mättnad och energiomsättning. När sömnen störs upprepade gånger, exempelvis vid sömnapné, påverkas flera hormonella och metabola processer som kan göra det svårare att gå ner i vikt och bibehålla en lägre vikt över tid.
Otillräcklig eller fragmenterad sömn kan öka hungersignalerna och samtidigt minska kroppens mättnadssignaler. Många upplever därför ökad aptit, ett större sug efter energität mat och svårare att följa sina hälsomål. Trötthet kan dessutom göra det svårare att vara fysiskt aktiv och att fatta medvetna beslut kring kost och levnadsvanor.
Obehandlad sömnapné är dessutom kopplad till insulinresistens och andra metabola förändringar som kan påverka kroppens viktreglering. Tillståndet är även associerat med en ökad risk för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke.
Därför kan behandling av sömnapné inte bara förbättra sömnkvaliteten och minska dagtröttheten, utan även skapa bättre förutsättningar för viktnedgång, förbättrad metabol hälsa och minskad belastning på hjärta och blodkärl.
För personer med övervikt eller obesitas uppstår ofta en ond cirkel där övervikten ökar risken för sömnapné samtidigt som sömnapnén kan försvåra viktnedgång. Genom att behandla båda tillstånden samtidigt kan det bli lättare att uppnå långsiktiga hälsovinster.
När kan medicinsk viktnedgång vara aktuell vid sömnapné?
För personer med övervikt eller obesitas och sömnapné kan medicinsk viktnedgång vara ett behandlingsalternativ. Eftersom övervikt är en viktig riskfaktor för sömnapné kan viktnedgång bidra till att minska antalet andningsuppehåll, förbättra sömnkvaliteten och minska risken för andra hälsoproblem.
Läkemedel för viktnedgång kan vara aktuella för personer som uppfyller kriterierna för behandling av övervikt eller obesitas, särskilt om sömnapné eller andra viktrelaterade sjukdomar förekommer samtidigt. Om behandlingen är lämplig avgörs genom en individuell medicinsk bedömning där både vikt, hälsa och eventuella följdsjukdomar vägs in.
Vanliga frågor om sömnapné och övervikt
Kan sömnapné försvinna om jag går ner i vikt?
Viktnedgång kan minska svårighetsgraden av sömnapné och i vissa fall leda till att andningsuppehållen minskar kraftigt eller försvinner. Hur stor förbättringen blir varierar mellan individer och beror bland annat på hur mycket övervikten bidrar till besvären.
Viktnedgång är därför en viktig del av behandlingen vid sömnapné, men vissa personer kan samtidigt behöva annan behandling, exempelvis CPAP eller bettskena.
Vem kan få läkemedel för viktnedgång?
I Sverige kan läkemedelsbehandling mot övervikt och obesitas vara aktuell för personer med BMI ≥30 kg/m² eller BMI ≥27 kg/m² om det samtidigt finns viktrelaterade sjukdomar, exempelvis sömnapné, typ 2-diabetes eller högt blodtryck. Vilken behandling som är lämplig avgörs genom en individuell medicinsk bedömning.
Är sömnapné farligt om det inte behandlas?
Obehandlad sömnapné kan påverka både livskvalitet och hälsa. Tillståndet är kopplat till en ökad risk för bland annat högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och uttalad dagtrötthet.
Många upplever även koncentrationssvårigheter, minnesproblem och nedsatt ork. Därför är det viktigt att söka vård om du misstänker att du har sömnapné.
Kan sömnapné påverka mitt blodtryck och andra sjukdomar?
Ja. Vid sömnapné sjunker syrenivån i blodet upprepade gånger under natten, vilket aktiverar kroppens stressystem och ökar frisättningen av stresshormoner. Med tiden kan detta bidra till att blodtrycket stiger.
Obehandlad sömnapné är kopplad till en ökad risk för högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt och stroke. Därför kan behandling av sömnapné inte bara förbättra sömnkvaliteten utan även ha positiva effekter på hjärt-kärlhälsan.
Kan jag ha sömnapné utan att veta om det?
Ja. Många personer med sömnapné är inte medvetna om sina andningsuppehåll eftersom de sker under sömnen. Ofta är det en partner eller anhörig som först uppmärksammar högljudd snarkning eller att andningen stannar upp under natten.
Dagtrötthet, morgonhuvudvärk, koncentrationssvårigheter och nedsatt energi kan också vara tecken på att sömnen störs av sömnapné.

